Kan fler och bättre jämställdhetsplaner ge mer jämställda filmer och böcker?
- I ett längre perspektiv - ja. Jämställdhetsplaner syftar i stort till att konkretisera jämställdhetsarbetet på respektive arbetsplats. En ojämn könsfördelning, ojämställd rekrytering och oskäliga löneskillnader inom kultursektorn får till exempel i förlängningen konsekvenser för utbudet. Och ett aktivt internt arbete med jämställdhet skapar bättre förutsättningar för en medveten genusanalys i utbudet som erbjuds allmänheten.
Är kultursektorn en ojämställd bransch?
- Utredningar har visat att jämställdheten inom kulturbranschen är långt ifrån given. Jämo vill hävda att kulturbranschen, likt alla branscher i samhället präglas av rådande samhällsstruktur, där det existerar könssegregerade såväl som könsojämlika förhållanden. Till exempel är chefspositionerna inom kulturbranschen till största del innehavda av män.
Tidigare har den offentliga kultursektorn granskats - har något förbättrats efter den granskningen?
- Det är för tidigt att svara än så länge. Men att arbeta med jämställdhetsplaner har varit ett krav på alla arbetsgivare med tio eller fler anställda sen jämställdhetslagen kom 1992. Det innebär att arbetet bör vara igång sen lång tid tillbaka. Förhoppningsvis gör Jämos tillsyn att det aktiva åtgärdsarbetet ute på arbetsplatserna kommer igång på riktigt.
Diskriminerad svensk
En svensk man med bättre meriter blev i ett anställningsförfarande utslagen av en polsk kvinna utan erfarenhet av det jobb som skulle utföras. Efter en förlikning mellan företaget och DO, Diskrimineringsombudsmannen, får nu mannen 80 000 kronor i skadestånd.
-Fallet är unikt i DO:s historia. Det är så vitt jag känner till första gången en svensk man, utan utländsk bakgrund, får skadestånd för att ha blivit kränkt på etnisk grund, säger DO:s jurist Anders Wilhelmsson.Fallet gällde ett jobb som croupier på Polen-färjorna.
Världshjärtdag och dövas dag.
Den 1 december är det aidsdagen och den 2 december inträffar Internationella handikappdagen. Det finns många fler dagar som uppmärksammar särskilda handikapp, alltifrån världshjärtdagen till psoriasisdagen, läs om dem alla på www.hso.se Kvinnostrejk på IslandDen 24 oktober gick de isländska kvinnorna hem kl.14:08, då 64,15 procent av en full arbetsdag hade gått. På så sätt ville kvinnorna protestera mot det faktum att de får nöja sig med i genomsnitt 64,15 procent av männens lön.
Om svenska kvinnor ska göra sammaledes blir det till att gå hem när 82 procent av arbetsdagen gått.Mamma fixar?"Det fixade nog typ min mamma" är rubriken på det första seminariet i en serie som Arbetslivsinstitutet har i samarbete med utställningslokalen Färgfabriken i Stockholm. Projektet går under namnet The Gender Turntable och ska bli ett jämställdhetslaboratorium -enligt Färgfabriken "av ett helt nytt slag". Utställningen invigs den 23 november.Mer information om seminarierna finns på www.arbetslivsinstitutet.se (kalendarium). Det första seminariet den 29 november tar upp ungas väg in i arbetslivet, och där deltar bland andra sångerskan Aeysha Quraishi (om att vara en rebellisk förortsprinsessa) och Carlos Rojas Beskow, journalist på förortstidningen Gringo.
Många vill dela - färre vill kvotera
- Få vill ha kvoterad ledighet löd rubriken i många av våra dagstidningar när en ny Temoundersökning presenterades. Den visade att 60 procent vill behålla de nuvarande reglerna, medan 25 procent vill införa en föräldraledighet som till en tredjedel vardera kvoteras åt mamman och pappan (den isländska modellen) och 9 procent vill att föräldrarna ska få hälften var.
En liknande undersökning gjorde TCO nyligen, och den visade att endast tre procent av de tillfrågade var motståndare till en jämnare fördelning av föräldraledigheten. Men majoriteten ansåg ändå (drygt hälften) att föräldrars frivilliga val är rätta metoden att uppnå detta. Stödet för att kvinnor och män bör dela mer lika på föräldraledigheten är rekordstort, konstaterar TCO.