Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Per blev av med jobbet efter pappaledigheten

Per Englunds arbetsgivare ville omplacera honom till en annan tjänst efter pappaledigheten - en tjänst han inte kunde ta. Efter utdragna förhandlingar, där facket hävdade brott mot föräldraledighetslagen, gick han med på att bli uppsagd, med avgångsvederlag.
Petra.Rendik Publicerad

Per Englund var till helt nyligen en trött och rätt uppgiven man. Nu låter han hoppfull på rösten igen. Han är fortfarande besviken och ledsen men det är i alla fall slut på helvetet som började för snart två år sen då han kom tillbaka till jobbet efter sin första föräldraledighet. Att inte känna sig önskvärd på jobbet har nästan knäckt honom.

Nu slipper han gå tillbaka till arbetet på restaurangen. Utdragna förhandlingar mellan HTF och arbetsgivaren resulterade i ett avgångsvederlag som motsvarar ungefär sex månadslöner.
- Jag gick med på att bli uppsagd på grund av arbetsbrist under förutsättning att inte behöva sätta min fot där igen. Man är tvungen att dra en gräns för hur långt man kan gå och jag känner mig som en vinnare på något sätt, säger Per Englund.

Per har jobbat i 12 år på restaurangen som ligger i Stockholm. Han har främst haft administrativa uppgifter, de senaste åren har han varit personalansvarig för köket. Restaurangen har runt femtio anställda och vikarier. Många av dem är nyinflyttade till Sverige, och Per har fått hjälpa till med allt från att söka bostad och olika bidrag, kontakter med myndigheter och självklart rena lönefrågor och personalförmåner - rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Han har trivts väldigt bra på sitt arbete.

I januari 2004 föddes dottern Tyra. Per var pappaledig i knappt ett halvår och när han återvände till jobbet väntade hans fru deras andra barn.
Jag meddelade en av cheferna ganska omgående att jag snart skulle vara pappaledig igen, säger Per.
Chefen kommenterade inte detta, och Per kände sig inte heller illa behandlad när han nu var tillbaka. Jargongen har alltid varit lite tuff på restaurangen. Men en av Pers arbetskamrater tyckte annorlunda. Hon ansåg att chefen gick för långt.
- Hon tyckte att jag inte skulle acceptera chefens sätt utan jag borde kontakta facket. Att det handlade om mobbing. Men jag har jobbat där i så många år och chefen har alltid haft en tuff attityd så jag reagerade inte nämnvärt, säger Per.

Men det blev värre, det var tjuvnyp blandat med grova påhopp. Allt han gjorde var fel, initiativ bemöttes nonchalant och han upplevde att han hela tiden bevakades. Per började känna sig allt mer kränkt men situationen var fortfarande uthärdlig.

På våren 2005 föddes sonen Edgar. Per bestämde sig genast sig för att vara pappaledig i nästan ett år, han behövde en paus från jobbet.
Chefen tyckte att det var lite länge men sa inget mer än så. Inte högt i alla fall. Men jag vet att hon varit irriterad när jag vårdat sjukt barn, berättar Per som tillägger att han var den första mannen på restaurangen som tagit föräldraledigt.
Pappaledigheten tog slut i juni i år men han förlängde den med fyra veckors semester. Under den tiden kallades Per till ett möte där han fick veta att hans tjänst som personalansvarig inte längre fanns kvar. Istället kunde han få jobba som hovmästare på kvällarna med bibehållen lön.

Per Englund har ingen erfarenhet av hovmästarjobbet. Dessutom arbetade han fru som servitris på samma restaurang på kvällarna och då var Per hemma med barnen. Det var en omöjlighet att båda skulle jobba kvällstid. Per är säker på att chefen utgick ifrån att han inte skulle acceptera förslaget och säga upp sig.
Per vägrade. Han återvände till jobbet efter semestern för att lösa "problemet" och med förhoppning att fortsätta med samma uppgifter som förut.
Men på kontoret kunde han inte logga in sig på datorn. Mappar, filer, papper och annat fanns inte kvar längre. Utfrysningen trappades upp, enligt Per. Han kände sig osynlig. Arbetskamraterna på kontoret vågade inte prata med honom när chefen var på plats.

Till slut var det arbetsgivaren som kallade till förhandling. De hävdade arbetsbrist på grund av omorganisation. Under Pers föräldraledighet hade det inte funnits behov av en vikarie, delvis för att en av delägarna hade börjat arbeta oftare på restaurangen. Men det behövdes en hovmästare och den tjänsten kunde Per få. Omplaceringen var inte skälig tyckte HTF.

I och med att problemen på Pers arbetsplats börjat efter att han varit pappaledig ansåg HTF att arbetsgivaren begick ett brott mot föräldraledighetslagen, vilket arbetsgivaren förnekar. Facket menade att arbetsgivaren hade förändrat hans tjänst under föräldraledigheten för att konstruera en arbetsbristsituation för att kunna bli av med honom.

Per Englund fick till slut nog och gick med på att bli uppsagd på grund av arbetsbrist mot att arbetsgivaren betalade honom ett avgångsvederlag på drygt 160 000 kr.

Per har grubblat mycket över det som hänt honom. Pappaledigheten kan ha varit den utlösande faktorn till det som hände, men ibland har han tänkt att det började långt innan han fick barn. Han har kanske inte varit "bekväm" alla gånger. Han upplyste gärna arbetsgivaren om sina och andras rättigheter.
- Fast jag vet inte längre vad som är sant och inte. Jag vet nu bara att jag levt i en ständig konflikt. Nu tänker jag lägga detta bakom mig och gå vidare. Söka nytt jobb, kanske utbilda mig. Restaurangbranschen lockar i alla fall inte nu.
Pers före detta chef förnekar att hon behandlat Per illa. Situationen som uppstått har inget med hans föräldraledighet att göra, och hon menar att problemen börjat långt innan.
-Restaurangen är Sveriges mest jämställda företag med lika många kvinnor och män, svenskar och invandrare anställda. Det är heller inga problem att vara föräldraledig, tvärtom, här föds det barn som aldrig förr, säger hon.

(Lön&jobb nr 11-2006)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.