Många spelare drömmer om att bli rika, andra vill leka med känslan av risk eller gör det för att öva upp sitt strategiska tänkande. För de allra flesta innebär det inte några problem. För andra blir spelandet ett beroende och de är nu så många att spelproblemet har blivit ett folkhälsoproblem enligt Statens folkhälsoinstitut.
Två procent av befolkningen är spelberoende och ytterligare drygt fem procent spelar på ett riskabelt sätt. Personer med spelproblem återfinns i alla åldersgrupper, inkomstgrupper, kulturer och inom olika yrken.
Etthundra tusen personer har slutat att ha problem med sitt spelande. Samtidigt har lika många nya spelberoende personer tillkommit. Åttiotusen av dessa hade inte haft problem tidigare.
Bland de nya problemspelarna är cirka fyrtiotusen kvinnor och de kommer att närma sig andelen män om trenden fortsätter. Största andelen nya problemspelande kvinnor är mellan 45 och 64 år. Bland männen är den största andelen mellan 16 och 24 år.
Flera män än kvinnor uppger att de gömt sitt spelande för andra, säger att de vunnit men har förlorat, säger att de vill sluta men inte kan, har förlorat tid från skola och jobb, har haft häftiga diskussioner hemma, har upplevt sitt spelande som ett problem, har blivit kritiserade av andra, har spelat mer än de avsett samt återvänt för att vinna tillbaka.
Flera kvinnor än män uppger att de har lånat eller sålt för att kunna spela samt att de har fått ångest och andra hälsoproblem av sitt spelande.
De nya problemspelarna föredrar spelautomater, hästar, nummerspel och lotterier och spelar inte så mycket bingo, poker, sportspel, tv-tävlingar, kasinospel och olika spel på internet som de gamla inbitna problemspelarna.
Riskabla alkoholvanor förknippas med en ökad risk för spelberoende, likaså försämrad psykisk hälsa eller en närståendes död. Att spela på arbetstid eller i skolan och att spela tv- och datorspel kan också vara en inkörsport.
