Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bingo! Snart är kvinnor och män jämlika

Spelberoende har traditionellt varit ett manligt problem. Men nu kommer kvinnorna starkt. Allt fler döljer sitt spelande för sina partners och kollegor.
Eva Karlsson Publicerad 7 mars 2013, kl 15:03

Många spelare drömmer om att bli rika, andra vill leka med känslan av risk eller gör det för att öva upp sitt strategiska tänkande. För de allra flesta innebär det inte några problem. För andra blir spelandet ett beroende och de är nu så många att spelproblemet har blivit ett folkhälsoproblem enligt Statens folkhälsoinstitut.

Två procent av befolkningen är spelberoende och ytterligare drygt fem procent spelar på ett riskabelt sätt. Personer med spelproblem återfinns i alla åldersgrupper, inkomstgrupper, kulturer och inom olika yrken.

Etthundra tusen personer har slutat att ha problem med sitt spelande. Samtidigt har lika många nya spelberoende personer tillkommit. Åttiotusen av dessa hade inte haft problem tidigare.

Bland de nya problemspelarna är cirka fyrtiotusen kvinnor och de kommer att närma sig andelen män om trenden fortsätter. Största andelen nya problemspelande kvinnor är mellan 45 och 64 år. Bland männen är den största andelen mellan 16 och 24 år.

Flera män än kvinnor uppger att de gömt sitt spelande för andra, säger att de vunnit men har förlorat, säger att de vill sluta men inte kan, har förlorat tid från skola och jobb, har haft häftiga diskussioner hemma, har upplevt sitt spelande som ett problem, har blivit kritiserade av andra, har spelat mer än de avsett samt återvänt för att vinna tillbaka.

Flera kvinnor än män uppger att de har lånat eller sålt för att kunna spela samt att de har fått ångest och andra hälsoproblem av sitt spelande.

De nya problemspelarna föredrar spelautomater, hästar, nummerspel och lotterier och spelar inte så mycket bingo, poker, sportspel, tv-tävlingar, kasinospel och olika spel på internet som de gamla inbitna problemspelarna.

Riskabla alkoholvanor förknippas med en ökad risk för spelberoende, likaså försämrad psykisk hälsa eller en närståendes död. Att spela på arbetstid eller i skolan och att spela tv- och datorspel kan också vara en inkörsport.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.