I en intervju med Siftidningen uppger Sommestad att regeringen kommer att fortsätta att ha högre ambitioner än den internationella uppgörelsen om klimatet, det så kallade Kyotoprotokollet. Sverige behåller sitt nationella mål att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent före år 2012.
Är Sverige en förebild?
- Vi är ett av de få länder i Europa som har lyckats minska våra utsläpp. Vi är inte bäst på allting, vi har problem också, men vi har kommit långt, framför allt med att skapa ekonomiska styrmedel. Vi ligger också långt framme med investeringar i biogas.
- Samtidigt har vi haft en god ekonomisk tillväxt. Det finns länder i Östeuropa som också minskat sina utsläpp, men det beror på att deras industrier havererat.
- Det vi inte lyckats med är att den ökade tillväxten följts av ökade transporter med ökade utsläpp. Det måste vi bryta.
Vad ska göras konkret?
- Dels effektivare logistik i företagen, för att undvika att lastbilar går halvfulla och få mer gods på järnväg. Dels bättre fordon, som drar mindre bensin eller går på förnybara bränslen som etanol.
Behövs det inte tvingande regler?
- Det behövs både och. Både skatter och skarpa styrmedel.
- En rimligt hög bensinskatt har effekt. Vad vi nu också gör är att vi går in med en koldioxidrelaterad fordonsskatt. Det går dock inte bara att beskatta bort trafikens utsläpp, vi måste se till att det finns bra alternativ.
- Den tunga trafiken är det stora problemet. Vårt mål är en gemensam EU-kilometerskatt.
Det nationella målet är att minska utsläppen av koldioxid med 4 procent, men det kommer vi väl inte klara?
- Jo, men inte utan en rad politiska beslut, vi måste fortsätta att jobba hårt och göra mer. Vi fortsätter därför att ge stöd till investeringar i fjärrvärme och biogas och att stimulera förnybara bränslen.
Industrin kan öka sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter.
- Ja, men det nationella målet står fast och industrins utsläpp räknas in. Nu erbjuder vi företagen möjligheter att få lägre skatter genom att minska sin energiförbrukning.
- Vi har styrmedel som stimulerar industrin, men vi måste ta hänsyn till den konkurrens som råder för exempelvis vår stålindustri.
- Samtidigt använder vi väldigt mycket energi i Sverige. Det är en livsstilsfråga som vi måste tackla.
Vi måste ändra vår livsstil?
- Ja, och det är intressant att se hur intresset växer, till exempel för att skaffa miljöbilar.
Hur mycket behöver utsläppen minskas?
- Inom EU har vi sagt 15-30 procent till år 2020 och 60-80 procent till år 2050. Många säger nog att det inte är realistiskt, men det är vad vi måste klara av för att hålla temperaturökningen under 2 grader. Exakt vad det innebär för Sverige har vi inte bestämt.
Skulle inte det drabba tillväxten?
- Vår tillväxt går mer åt kunskap och service, som inte drar lika mycket energi.
Vi klarar vår energiförsörjning med de nya tekniska lösningar som finns. Vi ser att vi framöver kommer att ha mycket mer av vindkraft och biogas.
- Sverige har stora möjligheter till export av miljöteknik. Att vår miljöpolitik ligger långt framme kan gynna vår industri.
Är du orolig för vad som händer om det blir en borgerlig regering?
- Vi kan inte binda upp en annan regering. Till exempel har moderater och folkpartister förklarat att de inte vill ha våra program för klimatinvesteringar. Både kristdemokraterna och moderaterna vill sänka bensinskatten.
- Men företagen vill ha långsiktighet, och alla politiker har ett ansvar för att inte ändra villkoren snabbt.
Alla politiker har inte insett allvaret i klimatfrågan?
- Nej, under de fyra år som jag varit miljöminister har väldigt många i världen fått upp ögonen. Det beror på att det kommit så tydliga forskningsrapporter om att problemen redan börjat och i många länder är effekterna mycket konkreta.
- Det svåra är att alla politiker säger att klimatproblemen är väldigt viktiga, men det gäller att våga stå upp för de åtgärder som är nödvändiga, t ex att göra det dyrare att köra på bensin.
Behövs det ett tryck från en folklig opinion?
- Ja, och det folkliga medvetandet växer. I en enkät nyligen sa de flesta att klimatfrågan är ett mycket allvarligt problem och önskade fler politiska åtgärder. Många vill nu ha tips om hur de ska göra själva.
Lever du som du lär?
- Vi har skaffat en Toyota Prius, men det vore förstås ännu bättre med en biogasbil. Vi har anslutit oss till fjärrvärme, men i Uppsala där vi bor eldar man tyvärr med torv, vilket inte är bra.
- Sen flyger jag mycket, men försöker åka tåg när det går.
Hela delegationen "koldioxid-neutraliserade" flygresan till Montreal. Det innebar att man fick betala till en organisation som kompenserar för utsläppen, i första hand genom investeringar i skogsplantering.
DAG BREMBERG
Är Sverige en förebild?
- Vi är ett av de få länder i Europa som har lyckats minska våra utsläpp. Vi är inte bäst på allting, vi har problem också, men vi har kommit långt, framför allt med att skapa ekonomiska styrmedel. Vi ligger också långt framme med investeringar i biogas.
- Samtidigt har vi haft en god ekonomisk tillväxt. Det finns länder i Östeuropa som också minskat sina utsläpp, men det beror på att deras industrier havererat.
- Det vi inte lyckats med är att den ökade tillväxten följts av ökade transporter med ökade utsläpp. Det måste vi bryta.
Vad ska göras konkret?
- Dels effektivare logistik i företagen, för att undvika att lastbilar går halvfulla och få mer gods på järnväg. Dels bättre fordon, som drar mindre bensin eller går på förnybara bränslen som etanol.
Behövs det inte tvingande regler?
- Det behövs både och. Både skatter och skarpa styrmedel.
- En rimligt hög bensinskatt har effekt. Vad vi nu också gör är att vi går in med en koldioxidrelaterad fordonsskatt. Det går dock inte bara att beskatta bort trafikens utsläpp, vi måste se till att det finns bra alternativ.
- Den tunga trafiken är det stora problemet. Vårt mål är en gemensam EU-kilometerskatt.
Det nationella målet är att minska utsläppen av koldioxid med 4 procent, men det kommer vi väl inte klara?
- Jo, men inte utan en rad politiska beslut, vi måste fortsätta att jobba hårt och göra mer. Vi fortsätter därför att ge stöd till investeringar i fjärrvärme och biogas och att stimulera förnybara bränslen.
Industrin kan öka sina utsläpp genom att köpa utsläppsrätter.
- Ja, men det nationella målet står fast och industrins utsläpp räknas in. Nu erbjuder vi företagen möjligheter att få lägre skatter genom att minska sin energiförbrukning.
- Vi har styrmedel som stimulerar industrin, men vi måste ta hänsyn till den konkurrens som råder för exempelvis vår stålindustri.
- Samtidigt använder vi väldigt mycket energi i Sverige. Det är en livsstilsfråga som vi måste tackla.
Vi måste ändra vår livsstil?
- Ja, och det är intressant att se hur intresset växer, till exempel för att skaffa miljöbilar.
Hur mycket behöver utsläppen minskas?
- Inom EU har vi sagt 15-30 procent till år 2020 och 60-80 procent till år 2050. Många säger nog att det inte är realistiskt, men det är vad vi måste klara av för att hålla temperaturökningen under 2 grader. Exakt vad det innebär för Sverige har vi inte bestämt.
Skulle inte det drabba tillväxten?
- Vår tillväxt går mer åt kunskap och service, som inte drar lika mycket energi.
Vi klarar vår energiförsörjning med de nya tekniska lösningar som finns. Vi ser att vi framöver kommer att ha mycket mer av vindkraft och biogas.
- Sverige har stora möjligheter till export av miljöteknik. Att vår miljöpolitik ligger långt framme kan gynna vår industri.
Är du orolig för vad som händer om det blir en borgerlig regering?
- Vi kan inte binda upp en annan regering. Till exempel har moderater och folkpartister förklarat att de inte vill ha våra program för klimatinvesteringar. Både kristdemokraterna och moderaterna vill sänka bensinskatten.
- Men företagen vill ha långsiktighet, och alla politiker har ett ansvar för att inte ändra villkoren snabbt.
Alla politiker har inte insett allvaret i klimatfrågan?
- Nej, under de fyra år som jag varit miljöminister har väldigt många i världen fått upp ögonen. Det beror på att det kommit så tydliga forskningsrapporter om att problemen redan börjat och i många länder är effekterna mycket konkreta.
- Det svåra är att alla politiker säger att klimatproblemen är väldigt viktiga, men det gäller att våga stå upp för de åtgärder som är nödvändiga, t ex att göra det dyrare att köra på bensin.
Behövs det ett tryck från en folklig opinion?
- Ja, och det folkliga medvetandet växer. I en enkät nyligen sa de flesta att klimatfrågan är ett mycket allvarligt problem och önskade fler politiska åtgärder. Många vill nu ha tips om hur de ska göra själva.
Lever du som du lär?
- Vi har skaffat en Toyota Prius, men det vore förstås ännu bättre med en biogasbil. Vi har anslutit oss till fjärrvärme, men i Uppsala där vi bor eldar man tyvärr med torv, vilket inte är bra.
- Sen flyger jag mycket, men försöker åka tåg när det går.
Hela delegationen "koldioxid-neutraliserade" flygresan till Montreal. Det innebar att man fick betala till en organisation som kompenserar för utsläppen, i första hand genom investeringar i skogsplantering.
DAG BREMBERG
