Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Belöningssystem ger karens i a-kassan

Också de tjänstemän som sagts upp från Ericsson i Nynäshamn kan tvingas vänta flera månader på a-kassa.
Publicerad
Anledningen är att företaget och fackklubbarna vid nedläggningsbeskedet kom överens om ett lönepåslag för att hålla produktionen uppe. Påslaget räknas som avgångsvederlag av a-kassorna.
All ersättning som utgår på grund av en anställnings upphörande ska betraktas som avgångsvederlag. Det spelar ingen roll vad den kallas eller när den betalas ut. Det är slutsatsen man kan dra av en dom i kammarrätten.
Till följd av det har uppsagda på Ericsson i Nynäshamn drabbats av ett ovälkommet inkomstglapp. Ännu har ingen tjänsteman råkat ut för karensen i a-kassan, men Anders Berglund, som företräder sifarna, räknar med att så kommer ske.
- Jag blir så trött när vissa sitter och säger att så här är det, det är beslutat. Det är människor det handlar om! Man får lov att ha lite känsla för det, säger han.
Som facklig företrädare får han dåligt samvete. Det var klubbarna på Ericsson som skrev under en uppgörelse om 40 procents lönepåslag mot att produktionen skulle hållas uppe, trots att fabriken skulle läggas ned.
Han vill att Sif och IF Metall tar på sig att låna ut pengar till dem som drabbas, räntefritt.
- Man skriver ju inte under för att man vill något illa. Tvärtom. Det är en jävlig regel. Jag träffade ett par i går som har ett nyköpt hus. De kan inte betala amorteringarna nu när båda har fyra månaders karens i a-kassan. Jag hoppas att man kan komma på något så att ingen drabbas, säger Anders Berglund.
Enligt Anna-Greta Gårding, försäkringschef på Sifs a-kassa, är lagen glasklar.
- För oss som jobbar med sådant här kommer det inte som någon överraskning, men jag förstår att det gör det för andra.
A-kassan begär in underlag för att kunna beräkna a-kassan. Bland annat tillfrågas den sökande om han eller hon fått avgångsvederlag.
Men det är ju inte säkert att man uppfattar det så, om det kallas till exempel prestationslön?
- Det kanske inte medlemmen gör, och då får vi ju inte veta det. Men ofta framgår det av arbetsgivarintyget om det har betalats ut avgångsvederlag, och det intyget är material som vi begär in, liksom alla eventuella överenskommelser, säger Anna-Greta Gårding.
Karensen räknas ut så här: det totala avgångsvederlaget räknas samman och divideras med ordinarie månadslön. Summan man får fram anger hur många månader a-kasseutbetalningen skjuts upp.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.