Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Bara varannan får kompetensutveckling

Allt färre privata tjänstemän får del av kompetensutveckling på jobbet. Det kom fram på Unionens seminarium i Almedalen i dag. En kompetensbarometer där företag hängs ut och rankas utifrån sina insatser föreslogs i debatten som en lösning.
Tommy Zetterwall Publicerad

Alla är för. Men det mesta är läpparnas bekännelse och mycket litet händer. En färsk studie visar att endast 46 procent av Unionens medlemmar fick del av planerad kompetensutveckling under förra året, att jämföra med 60 procent 2000.
- En del kan bero på att man gör en för snäv tolkning och inte tänker på till exempel jobbrotation och annan intern utveckling utan endast räknar in kurser och konferenser, sa Hans Björkman, utredare på Unionen och ansvarig för innovationspolitik och entreprenörskap.

Ulrika Hektor, Unionens expert inom området, medgav att det är ett flummigt begrepp. Men när medlemmarna ändå svarar att de i så liten utsträckning fått del av planerade insatser för att höja sin kompetens är det illavarslande. Hon tog upp utvecklingssamtalen och signalerna från ledningen som två nyckelfrågor.
- Det handlar också om lön, att det visar sig i lönekuvertet. Det signalerar vad som är viktigt, sa Ulrika Hektor.

Almegas Eva-Karin Anderman trodde att mycket beror på att vi inte tagit det mentala klivet in i tjänstesamhället.
- Jag tror inte på siffror. Det är vad kunderna vill ha som ska driva fram den kompetens som behövs bland medarbetarna, sa hon. Och har de inte rätt kompetens går tjänsterna inte heller att sälja.

Tobias Smedberg från lobbyföretaget Agenda PR pekade på att facket måste var mycket mer drivande, sätta press på politikerna och lyfta fram positiva exempel.
- Individen behöver hjälp av facket att förhandla fram bra kompetensutveckling, sa han och visade på möjligheten att utveckla konsumentmakten.

- Se till att inrätta en kompetensbarometer, där företagen hängs ut och rangordnas. Då har ni i facket också chans att utveckla kriterier för vad som är bra insatser.

Sätter ni igång genast kan ni se till att frågan är på dagordningen i nästa valörelse, var hans budskap.

   


 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.