Efter flera år då Carin Bergström bara fått några hundralappar i höjning förväntade hon sig inte mer.

I stället fick hon ett lönelyft på 3 000 kronor, varav 2 200 för att komma upp på männens nivå.

Hon blev både glad och förbaskad.

- Så klart det kändes väldigt uppmuntrande först. Men så började jag fundera över hur det kunnat bli så här och blev sur över att jag inte varit medveten om de ojämlika lönerna, säger hon när vi ses på IT-konsulten EDS svenska huvudkontor i Solna.

Här jobbar knappt 200 av den amerikanska koncernens 620 anställda i Sverige. Var tredje är kvinna.

Carin Bergström upplever att hon haft bra koll på lönerna och har kopplat sin egna dåliga löneutveckling till hur det varit i IT-branschen.

- Jag hade ingen tanke på att det kunde ha att göra med att jag är kvinna. Man tror ju ändå att det finns något slags jämlik tanke när lönerna sätts. Men jag kopplar nu. Att jag inte fått lön efter min prestation och därför gått miste om löneförhöjningar.

Kollegan Nasima Hussain har misstänkt att hon legat för lågt jämfört med sina manliga kollegor. Nu fick hon drygt 3 300 i lönepåslag.

- Vi har inte öppna löner men man har ju snappat en del.  Så det är jättebra att det blev så här. Samtidigt har det tagit ett antal år då man legat under trots att man har presterat bra.

Kvinnorna har inte firat sin nya lön.

- Nej, någon champagne har det inte blivit. Vilket nog har med den tudelade känslan att göra, säger Carin Bergström.

EDS Sweden är ett av få företag som hittills godkänts i JämO:s stora granskning av hur arbetsgivarna lever upp till jämställdhetslagen. Enligt den är de skyldiga att varje år göra en lönekartläggning för att upptäcka osakliga löneskillnader och sedan åtgärda dem inom tre år.

För ett år sedan konstaterade IT-företagets ledning att de tidigare lönekartläggningarna inte lett till särskilt mycket.

En ny kartläggning visade att 124 kvinnor och två män hade lägre lön än genomsnittet i sin jobbkategori utan sakliga grunder.

En orsak var att cheferna haft för dålig statistik för att kunna avgöra vad som var osakliga löneskillnader.

Den svenska ledningen beslöt då, med mandat från koncernledningen i USA, att göra något radikalt.

Med hjälp av ett system med färgkoder framgick klart vilka som låg på för låg nivå. Sedan uppmanades alla chefer att satsa extra på de rosamarkerade kvinnorna vid lönerevisionen i våras.

När det var klart kunde både ledningen och facket konstatera att de osakliga löneskillnaderna åtgärdats.

För ett 40-tal kvinnliga medlemmar i Solna innebar lönerevisionen ett genomsnittligt lönelyft med drygt 1000 kronor, som mest blev det 3 500 kronor.

Medan kvinnorna fick 3,56 procent i påslag fick männen 1,51. Det har klubbens ordförande Monica Lindsjö räknat ut. Själv fick hon 1 600 mer i månaden.

Men i de nya lönerna ingick ett påslag för höjd prestation. Hur mycket av kvinnornas nya löner som var i utjämnande syfte har Monica Lindsjö inte fått svar på.

Inte heller hur stor del av hennes egen löneförhöjning som berodde på det, vilket för övrigt flera andra kvinnor inte heller fått veta.

Enligt EDS uppgifter till JämO har de 124 kvinnorna fått ett lönelyft på sammalagt 1 750 000 per år. Vilket skulle betyda att de i genomsnitt fick nära 1 200 kronor mer i månaden.

Den summan bekräftas också av EDS personalchef John Gustafsson som uppger att de berörda kvinnorna visade sig ha mellan två och sex procent lägre lön än männen vid lönekartläggningen.

Varför en del kvinnor inte fått veta hur stor del av deras lönelyft som var en justering förstår han inte.

- Det är ingen hemlighet. Men det är upp till varje chef att förmedla den informationen.

Ofta skyller arbetsgivare på att lönekartläggningar är för krångliga. Men när EDS väl bestämt sig var det enkelt att åstadkomma, hävdar Monica Lindsjö.

- Visst är det ett arbete att göra men det är det ju i alla projekt. Vi och ledningen kollade bara upp statistiken och såg då precis hur det sett ut bakåt. Och så gjorde vi inga höjningar i procent utan i kronor, så att kvinnorna hamnade på rätt nivå direkt, säger hon.

- En förutsättning är naturligtvis att man har arbetsgivaren med sig.

Monica Lindsjö inser att man haft fördel av att i stort sett alla anställda tillhör samma yrkeskategori.

- Fast vi hade ändå ett femtiotal jobbkoder inom de två områdena utveckling och drift att ta hänsyn till. Och jag tror många skulle kunna göra som vi och inte krångla till det för mycket.

- Man behöver nog ofta inte ens ta hjälp av något arbetsvärderingssystem utan kan göra en snabb lönekartläggning, se var det haltar och sätta de nya lönerna. Sedan får man kolla hur det blev och fortlöpande justera.

Lönelyften gjordes vid fjolårets lönerevision och rymdes inom den fastställda ramen på 2,3 procent.

- I Stockholm klarade vi faktiskt att få jämställda löner inom ett löneutrymme på endast 2,04 procent som resultatet blev här. Det visar att det här går att göra om man bara vill. Att det inte heller är frågan om hur stort löneutrymmet är.

Det innebar dock att männen fick stå tillbaka.

- Fast det kostade ingen mer än cirka 200 kronor. Och det handlar om att de fått stå tillbaka en enda gång, jämfört med att kvinnorna haft så mycket sämre lön under många år, säger Monica Lindsjö.

Arbetskamraten Joakim Bergqvist tycker det är okej att han fick avstå till fördel för kvinnorna.

- Det är ju självklart att man ska ha lika lön för lika arbete, att prestation premieras på samma vis. Det här är också goodwill för företaget, säger han.

Baksidan av medaljen är att kvinnorna nu för första gången fått klart för sig att de varit ojämlikt avlönade. En annan anledning till irritation har varit hur cheferna informerat om lönelyftet.

- Alla har inte lyckats förklara det här på ett bra sätt. Så många kvinnor har först blivit jätteglada för att de trott hela summan berott på deras prestation för att sedan bli förbannade och upprörda. Det är viktigt hur man informerar om det här, säger Monica Lindsjö.

Sara Lindmark, som ansvarar för lön och förmånsfrågor på företaget, håller med:

- Vi har en grundpolicy för hur lönerna sätts, att det sker utifrån prestation. Och då får ingen uppleva sig ha fått höjningen bara för att de är kvinnor. Därför måste vi också fortsätta utbilda cheferna.

Någon retroaktiv ersättning för den lön kvinnorna gått miste om blir det troligtvis inte tal om, säger Monica Lindsjö.

- Det finns inga pengar till det så vi får nog nöja oss med att det är schyst från och med nu.

Varför EDS ledning så snabbt beslöt råda bot på de osakliga löneskillnaderna råder det delade meningar om.

Sara Lindmark anser att man gjorde det för att vara ett föredöme och kunna attrahera och behålla duktig personal men koncernfackets ordförande Annika Andersson, som själv fick ett lönelyft på 2 500 kronor, kan också tänka sig en annan orsak.

- Jag kanske är lite cynisk, men tror det berodde på att JämO informerat om att man skulle göra en stor granskning och att företaget då ville att det skulle se bra ut, säger hon.

- Men företaget försöker ju faktiskt följa de regler och lagar som finns i Sverige, vilket de ändå ska ha en eloge för.

Monica Lindsjö påpekar att det nu gäller att fortsätta bevaka lönerna.

- Jag tror man behöver göra lönekartläggningar ett par gånger per år. Vi vill också vara med när lönen sätts vid nyanställningar eftersom kvinnor ofta inte är lika bra som männen på att begära rätt ingångslön.

(Siftidningen nr 2-2007)