Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtalssamarbete i tjänstesektorn

Facken inom tjänstesektorn ska samordna sig tydligt i avtalsfrågor. Det är ett av syftena med de diskussioner som Unionen bjudit in flera Saco-förbund till.
Göran Jacobsson Publicerad

I förra veckan bjöd Unionen in flera Saco-förbund till diskussioner om avtalssamarbete inom tjänstesektorn. Förhoppningen är att bilda en parallell samordning till industrifackens samarbete.
- De här är en trevare. Vi får se vad det blir av det, säger Lars-Bonny Ramstedt, Unionens förhandlingschef.

Han säger att det  rör sig i första hand om dem som har Almega som motpart och att syftet är att facken inom tjänstesektorn ska samordna sig tydligt i avtalsfrågor.  Det handlar också om att lyfta fram den växande tjänstesektorns betydelse.

Hos Sveriges Ingenjörer är medlemmarna som arbetar inom tjänstesektorn en växande grupp och utgör mer än en femtedel av de 93 000 yrkesverksamma medlemmarna. Förhandlingsdirektör Mari-Ann Hjulbäck säger:
- Jag tycker nog tjänstesektorn behöver en knuff framåt. Det gäller att vara försiktig med orden nu så att jag inte hamnar i den pågående dialogen om att sätta märke för löneförhandlingarna.

Claes Oldin, förhandlingschef hos Civilekonomerna, berättar att han fått ett förslag från Unionen om samarbete inom tjänstesektorn för kommande avtalsförhandlingar. Han vill dock inte kommentera det innan förslaget har diskuterats av Saco-förbunden med medlemmar inom det privata näringslivet.

Inför den senaste avtalsrörelsen förde Sif och HTF diskussioner med arbetsgivarorganisationen Almega om ett samarbetsavtal. Då sa dåvarande Sif-ordföranden Mari-Ann Krantz att Sif:s ambitioner ända sedan industriavtalets tillkomst varit att skapa något liknande för tjänstesektorn.

De här diskussionerna gjorde en paus under avtalsförhandlingarna. Unionen och Almega har sedan återupptagit dem. Vid sidan av detta för Almega liknande samtal med Saco-förbunden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.