Vem vill inte redan nu veta hur stora löneökningarna blir nästa år? Förväntningarna är stora, men det är svårare än vanligt att förutse hur avtalsrörelsen kommer att sluta. Inom Sif, som HTF planerar en sammanslagning med, har man diskuterat ett utgångsbud på strax under fyra procent.
Det har lett till kraftiga reaktioner från medlemmar, som kräver ett bud på sex procents löneökningar.
Bakgrunden är att näringslivet generellt sett går mycket bra. Skyhöga lönelyft, kraftiga bonusregn över företagsledningar och rekordstora utdelningar till aktieägarna har retat upp många anställda. Inom tjänstesektorn finns en liknande utveckling
-Våra medlemmar har bidragit till produktivitetsökningar och ökade vinster. Arbetsgivarna borde vara medvetna om att när de höjer företagsledningarnas löner och utdelningar till aktieägarna så finns ett starkt intresse bland våra medlemmar att vara med och dela på kakan, säger Bengt Olsson, ordförande i HTF.
Det är inte bara den goda konjunkturen som påverkar avtalsrörelsen. Regeringens förändringar av a-kassan med försämrade villkor och kraftigt höjda avgifter kommer också att inverka på förhandlingarna. Med ett dyrare medlemskap i fack och a-kassa blir det än viktigare för förhandlarna att visa resultat.
HTF:s förhandlingschef Tommy Mases anser till och med att avtalsrörelsen blir en ödesfråga för förbundet.
-Ja, medlemmarna kommer att vara mer kritiska till de överenskommelser som träffas än vad de någonsin tidigare har varit, spår han.
-Facket blir mer och mer ifrågasatt ur kostnadshänseende. Om medlemmarna inte upplever att de har nytta av facket riskerar vi att de går ut. För medlemmarna handlar nyttan ofta om plånboksfrågorna och en avtalsrörelse är en plånboksfrågan, säger han.
Slutsatsen är att bakom HTF:s krav i avtalsrörelsen kommer det att finnas en kraftig uppbackning i medlemskåren. Efter årsskiften i den senare delen av januari startar förhandlingarna. Under december har HTF haft möten med de stora avtalsområdenas förhandlingsdelegationer. Och den 18 januari nästa år, några dagar innan man ska lämna över sina krav till motparten, tar HTF ställning till exakt hur kraven ska vara.
Förhandlingsdelegationernas roll är att fastställa kraven, delta i förhandlingarna och till slut avgöra om ett nytt löneavtal ska accepteras. Alternativet är konflikt.
Ännu vill ingen i HTF nämna några exakta siffror på hur höga lönekraven blir, men Lön&jobb har intervjuat några ledamöter i de olika delegationerna. Gemensamt för dem är att de förväntar sig en tuff avtalsrörelse och har åsikten att det behövs rejäla löneökningar. Anna-Karin Marcusson på Amex i Stockholm uttrycker det så här:
-Vi behöver en rejäl kick.
Hon ingår i förhandlingsdelegationen för Tjänsteföretagen och Mia, som på fackspråk kallas bilaga A.
-Utfallet var väldigt lågt i förra avtalsrörelsen. Givetvis måste vi komma upp i betydligt högre siffror, säger hon.
Urban Matsson på Östgötafrakt i Norrköping, utgår ifrån att HTF:arna får ut samma nivåer som andra förbund. Han är medveten om att industrisidan brukar gå före tjänstesektorn. Exportindustrin och den svenska konkurrenskraften ska avgöra hur stora lönelyft som samhället tål:
-Det tal som nämnts är 3,9 procent. Jag tror att det kan bli svårt att nå, men man får inte vara pessimistisk utan vi måste sikta högt.
Urban Matsson, som sitter i delegationen för Transportgruppen, tycker också att avtalsperioden inte får bli längre än ett år. HTF:s förbundsstyrelse ser också detta som förstahandsalternativ. Eftersom det finns så många osäkra faktorer i denna avtalsrörelse blir det knappast en upprepning av nuvarande treåriga avtalsperiod.
Margareth Derle på Nationalecyklopedin i Malmö sitter i delegationen för Tjänsteföretagen och Mia. Hon är orolig över hur det ska gå:
-Det här är min första avtalsrörelse och jag tror att det blir tufft, säger hon.
På flera områden väntar hon sig hårda motsättningar. Ett är kring fackets krav att lägstlönerna i avtalet måste höjas. Lägstlönen är de minimilön som arbetsgivaren måste betala, enligt avtalen.
Här ser hon, liksom många andra medlemmar, att avtalen missbrukas. Lägstlön ska bara kunna utgå till den som är oprövad i arbetslivet eller yrket, men många gånger får alla nyanställda på ett företag börja med minimilönen.
Arbetsgivarna vill slopa denna botten i avtalen med argumentet att mycket få individer har exakt på kronan lägstlön.
-Jag vet att vi måste bråka för att lägstlönerna ska bli kvar. Istället borde förhandlingarna leda till att det bli tydligare i avtalet hur de får användas.
Arbetsgivarna vill också bli av med garantibeloppen i avtalen. Beloppen brukar vara ett kronpåslag som i nuvarande avtal låg kring 200 kronor vid den årliga lönekorrigeringen. Arbetsgivarna vill bli av med garantin för att kunna sätta lönen mer fritt, medan många HTF:are ser hur arbetsgivarna vill nolla allt fler anställda när de lokala lönerna fastställs. Det lägst avlönade tjänstemännen riskerar ofta att drabbas av detta.
-Garantin släpper vi aldrig! säger Margareth Derle.
Tommy Mases, förhandlingschef, håller med om att avtalsrörelsen blir mycket svår:
-Den här avtalsrörelsen kommer att handla om att överhuvudtaget få löneökningar. Den kommer också att handla om att få behålla lägstlönen och att alla medlemmar får ett garantibelopp. Det här är frågor vi slogs för på 1970-talet med konflikt som vapen.
Han betonar ytterligare ett problem med de försämrade villkoren i arbetslöshetsförsäkringen, som kommer att påverka avtalsrörelsen. Efter hundra dagars arbetslöshet sänks ersättningen, samtidigt finns en regel som säger att den arbetslöse måste tacka ja till ett jobb om det ger minst 90 procent av arbetslöshetsersättningen.
-Ja då blir det viktigare med avtal som innehåller belopp så att de lägsta lönerna i olika branscher hålls uppe, säger han.
Tommy Mases betonar att lägstlönerna i avtalet innebär ett skydd för arbetslösa så att de slipper ta jobb till för låga löner. På samma sätt kan de garantibeloppen i avtalet ses som ett skydd.
-Det är enda sättet att stoppa lönesänkningar. Idén är populär hos arbetsgivarna, eftersom varje bransch ska bära sina egna kostnader, säger han.