I juli förra året förhandlade Unionen med en representant för ett verktygsföretag om en medlem på ett kontor som skulle avvecklas. Man kom fram till att medlemmen, som varit kontorschef, skulle sägas upp på grund av arbetsbrist. Hon skulle få fyra månaders arbetsbefriad uppsägningstid med början redan samma dag, och ett protokoll skickades omedelbart efter förhandlingen till arbetsgivaren för underskrift.
Arbetsgivaren hävdade senare i Arbetsdomstolen att han skrev under protokollet och skickade tillbaka det till Unionens ombudsman. Men något brev kom aldrig fram, trots påminnelser från Unionens ombudsman.
Roland Bergkvist, förbundsjurist på Unionen, som drivit ärendet i AD, gissar att det finns helt andra orsaker än Postens slarv till att protokollet aldrig kom fram:
- Arbetsgivaren ville först säga upp kontorschefen på en månad, fastän hon hade rätt till sex månaders uppsägningstid, så han tyckte antagligen att det blev för dyrt med fyra månader.
Men dyrare skulle det bli. Arbetsgivarens nästa steg var nämligen att avskeda kontorschefen bland annat för bristande lojalitet. Unionen stämde till AD, som kom fram till att det inte fanns några skäl att avskeda kontorschefen och att arbetsgivaren därför ska betala ett skadestånd på 125 000 till medlemmen som plåster på såren. Dessutom måste arbetsgivaren betala sex månadslöner i stället för de fyra som man kommit överens om i det försvunna protokollet. Det är nämligen avsändaren, alltså arbetsgivaren i det här fallet, som måste bevisa att brevet verkligen skickats.
- Fast några pengar har medlemmen fortfarande inte sett till. På måndag går vi till Kronofogden, säger Roland Bergkvist.