Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arlabojkotten kan gå ut över svenska jobb

Då bojkotten mot Arla i Mellanöstern kostar koncernen miljontals kronor varje dag hotas också de svenska jobben på sikt.<br /><br />
Publicerad
- Vi omsätter normalt 12 miljoner kronor om dagen i området och nu säljs ingenting. Där man inte tagit bort våra produkter har man försett dem med gula varningsband, säger Katarina Malmström, Arlas kommunikationschef.
- Det är förstås väldigt allvarligt, inte minst därför att det är svårt att komma tillbaka på en marknad. Hela företaget drabbas ju, så på sikt ställs vi på hårda prov.
Mellanöstern är Arlas största exportmarknad, värd cirka 3,7 miljarder kronor per år. Det som säljs i Mellanöstern, exempelvis mjölkpulver och fetaost, produceras i Danmark.
- Nu försöker vi ta hand om den danska mjölkråvaran som vi tidigare gjorde smör och fetaost av och producera ost och annat med längre hållbarhet i stället, säger Katarina Malmström.
Hur länge klarar ni en bojkott?
- Vi har naturligtvis en reservutgång, och tittar nu över konsekvenserna där vi bland annat försöker hitta nya marknader.
Sedan bojkotten av dansk-svenska Arlas varor inleddes i Saudiarabien för drygt en vecka sedan har den spridit sig över hela Mellanöstern.
Hittills har bojkotten lett till att Arla tvingas stänga sitt stora mejeri med 800 anställda i Saudiarabien och fryst planerna på en utbyggnad av anläggningen.
Dessutom har man tvingats dra ned med 170 anställda i Danmark.
- Vi kan bara hoppas på att konsumenterna kommer tillbaka. Vi har varit där länge, vet hur marknaden fungerar och vi har ju inte svikit konsumenterna. Men det här är en religiös fråga där det som sägs vid bönestunden varje fredag är väldigt viktigt och det kan vi inte påverka.
Hela Arlakoncernen har 20 000 anställda, varav cirka 4 500 i Sverige.
Birgitta Sjöberg, Sifs koncernfacks ordförande på Arla, vill i nuläget inte ge någon kommentar.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.