kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Arbetstidsförkortning kan leda till färre jobb

Publicerad

Arbetstidsförkortning kan leda till färre jobb

En generell arbetstidsförkortning skulle knappast leda till mindre arbetslöshet – snarare tvärtom.
Det kommer Arbetslivsinstitutet fram till i en sammanställning av all svensk forskning om förändring av arbetstiderna.

Sofia Olofsdotter och Jonas Bergström som är utredare på Arbetslivsinstitutet har gjort sammanställningen. Den har lämnats till regeringskansliets arbetsgrupp om arbetstider och är ett av gruppens beslutsunderlag.
- Forskningen visar att det blir få nya jobb av en generell arbetstidsförkortning. Effekten kan till och med bli den motsatta, säger Sofia Olofsdotter.
Enligt rapporten beror det på att flaskhalsproblemen blir större. Efterfrågan ökar på vissa attraktiva grupper och det leder till löneglidning. Om löneglidningen smittar av sig minskar tillväxten – och jobben.
Slutsatsen grundar sig även på erfarenheter från andra länder som minskat arbetstiden. Effekterna sägs vara högst osäkra.
Samtidigt är de flesta anställda som fått prova kortare arbetstid nöjda.
- Många lokala försök med kortare arbetstid har gett positiva resultat för individerna. De har upplevt ökad livskvalitet när de fått mer fritid. Däremot är det svårt att belägga några konkreta hälsoeffekter. Sjukskrivningarna minskar bara marginellt.
En generell arbetstidsförkortning har enligt rapporten bäst möjligheter att lyckas om ekonomin är bra. Människor måste också vara beredda att flytta.
- Om företaget har möjlighet att höja produktionen samtidigt som arbetstiden minskar är det lättare att slippa undan negativa effekter. Det kanske går att införa skiftarbete eller högre produktivitet på annat sätt, säger Sofia Olofsdotter.
Rapporten slår fast att kortare arbetstid genom avtal är bättre än genom lagstiftning. Om det går sakta och inom ett område i taget går det att undvika problemen med flaskhalsar.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även