Arbetstidsförkortning kan leda till färre jobb
En generell arbetstidsförkortning skulle knappast leda till mindre arbetslöshet snarare tvärtom.
Det kommer Arbetslivsinstitutet fram till i en sammanställning av all svensk forskning om förändring av arbetstiderna.
Sofia Olofsdotter och Jonas Bergström som är utredare på Arbetslivsinstitutet har gjort sammanställningen. Den har lämnats till regeringskansliets arbetsgrupp om arbetstider och är ett av gruppens beslutsunderlag.
- Forskningen visar att det blir få nya jobb av en generell arbetstidsförkortning. Effekten kan till och med bli den motsatta, säger Sofia Olofsdotter.
Enligt rapporten beror det på att flaskhalsproblemen blir större. Efterfrågan ökar på vissa attraktiva grupper och det leder till löneglidning. Om löneglidningen smittar av sig minskar tillväxten och jobben.
Slutsatsen grundar sig även på erfarenheter från andra länder som minskat arbetstiden. Effekterna sägs vara högst osäkra.
Samtidigt är de flesta anställda som fått prova kortare arbetstid nöjda.
- Många lokala försök med kortare arbetstid har gett positiva resultat för individerna. De har upplevt ökad livskvalitet när de fått mer fritid. Däremot är det svårt att belägga några konkreta hälsoeffekter. Sjukskrivningarna minskar bara marginellt.
En generell arbetstidsförkortning har enligt rapporten bäst möjligheter att lyckas om ekonomin är bra. Människor måste också vara beredda att flytta.
- Om företaget har möjlighet att höja produktionen samtidigt som arbetstiden minskar är det lättare att slippa undan negativa effekter. Det kanske går att införa skiftarbete eller högre produktivitet på annat sätt, säger Sofia Olofsdotter.
Rapporten slår fast att kortare arbetstid genom avtal är bättre än genom lagstiftning. Om det går sakta och inom ett område i taget går det att undvika problemen med flaskhalsar.
JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999