Sverige är fortfarande i en lågkonjunktur, trots att tillväxten är hög. Det är därför sysselsättningen inte stiger, enligt Ingemar Hansson, som inte tror på talet om att det inte skulle bli fler jobb när konjunkturen stiger.
Hansson uttalade sin optimism vid ett seminarium som ordnades av Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, FIEF. Han menade att det till och med finns risk att hjulen börjar snurra för fort och att regeringen därför i slutet av nästa år bör bromsa konsumtionen, genom att höja skatter och sänka statliga utgifter.
Just nu är det dock klokt att gasa och Riksbanken bör därför inte höja räntan sade Hansson. Han lade en del av skulden för den höga arbetslösheten på Riksbanken, som hållit räntorna på för hög nivå de senaste åren. Därmed har inflationen hållits under målet på 2 procent, vilket lett till onödigt hög arbetslöshet.
- Det är oerhört viktigt att Riksbanken hatar att komma under 2 procents inflation, lika mycket som man hatar att hamna däröver, sade Hansson.

Om Hansson kritik mot Riksbanken var inlindad så var den desto skarpare från FIEF-chefen Juhana Vartiainen. Han hävdade att inflationen kunde tillåtas vara högre än 2 procent och att bankledningens överdrivna rädsla för inflation lett till att uppemot 60.000 jobb gått förlorade.
Villy Bergström från Riksbanken medgav att man missat målet och att man borde sänkt räntan redan 2003. Han hävdade dock att det endast tagit kål på "något tusental jobb". Senare framkom att banken hade gjort beräkningar som visat att om räntan varit 1 procent lägre under ett år skulle 5-15.000 jobb ha räddats.
Villy Bergström förklarade att Riksbanken inte ville göra några stora förändringar av räntorna, utan att man föredrog att arbeta "lugnt och försiktigt". Både Juhana Vartiainen och Ingemar Hansson efterlyste en mer kraftfull penningpolitik från Riksbanken.

DAG BREMBERG