Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivarnas önskelista - ren diskriminering

Det räcker inte med att vara strukturerad, självgående och prestigelös i jakten på ett nytt jobb. Nu visar en svensk undersökning att man ska tala flytande svenska, vara snygg och helst ha en vältränad kropp.
Madeleine Danemo Publicerad 15 december 2009, kl 12:30

 Om arbetsgivarna fick välja helt fritt skulle önskelistan över vilka förmågor och beteenden arbetssökande ska ha kunna göras lång. I en undersökning som är gjord av Henrietta Huzell, fil dr i arbetsvetenskap, vid Karlstads universitet framkommer det att 50 procent av de tillfrågade arbetsgivarna inom den privata tjänstesektorn inte vill anställa någon som bryter på något annat språk.

- Det är diskriminering, men företagen motiverar önskemålen genom att hävda att det är på grund av att deras kunder har dessa krav, säger Henrietta Huzell

I undersökningen har 1 000 företag tillfrågats. Det framkommer att 6 av 10 arbetsgivare även vill ha snygg personal. Största kraven ställs inom detaljhandeln där 77 procent av arbetsgivarna anser att utseendet är viktigt.

En annan trend är också att arbetsgivare tittar på den fysiska hälsan hos de arbetssökande. Det beror till stor del på att arbetsgivaren vill försäkra sig om att inte få merkostnader i samband med eventuella sjukskrivningar.

- Det blir en fantombild över hur den perfekta anställda skulle se ut. För utöver dessa estetiska krav så ligger även de andra kraven om hur du är och uppför dig. Det finns en mycket konservativ syn hos arbetsgivarna, man ska inte ha tatueringar, piercningar och inte ha övervikt, säger Henriette Huzell.

Undersökningen visar att lönsamheten inte varit större hos de företag som haft estetisk rekrytering jämfört med dem som inte haft fokus på utseende.

Fakta

Om du som medlem blir utsatt för diskriminering så kan du få hjälp genom den lokala facklubben eller Unionen direkt.

Dessa är de sju punkter som finns i diskrimineringslagen

  • Kön
  • Sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionshinder
  • Ålder

Källa: Unionen

Läs mer om diskriminering på www.do.se

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.