Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetsgivare uppmanar till strejkbryteri

Transportgruppen tänker möta en Unionenstrejk med omfattande strejkbryteri. Arbetsgivarna säger att de har rätt att freda sig för att minska skadeverkningarna av en strejk.
- Det är provocerande att arbetsgivarna går ut med detta i det förhandlingsläge som vi befinner oss i, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Göran Jacobsson Publicerad 31 maj 2010, kl 16:42

Förhandlingarna mellan Unionen och arbetsgivarna strandade 10 maj. I förra veckan varslade Unionen om strejk för runt 100 medlemmar på rederier och bussbolag. Motsättningarna handlar bland annat om osakliga löneskillnader och kompetensutveckling, men framför allt att facket vill ha bort de delade arbetspassen, som innebär att en anställd kan arbeta några timmar på förmiddagen, vara ledig tre fyra timmar och sedan arbeta resten av sin åttatimmarsdag på eftermiddagen.

- Vårt råd till medlemsföretagen är att de ska se till att minimera effekterna av strejken så gott de kan, säger Peter Jeppsson, vd för Transportgruppen.

På Transportgruppens hemsida är rådet till företagen att minska skadeverkningarna av strejken genom att exempelvis anställa oorganiserade arbetstagare och anlita entreprenörer.

Peter Jeppsson säger att en arbetsgivare har all rätt att se till att verksamheten fungerar. Enligt honom handlar det inte om strejkbryteri, eftersom han anser att den enda som kan vara strejkbrytare är en medlem i Unionen som inte deltar i en strejk som facket beslutat om.

Peter Jeppsson kan inte bedöma om ett sådant här agerande kan leda till en upptrappning av konflikten. Det är dock det troliga svaret från Unionen.

- Om arbetsgivarna tar in strejkbrytare kommer vi överväga att utöka konflikten, säger Unionens Niklas Hjert.

Strejken är varslad till på måndag 7 juni klockan 14. Just nu pågår medlingsförhandlingar. Än har dock inte medlarna kommit så långt. Unionens avtalsansvarige Anders Westholm berättar att medlarna, Anders Lindström, Hans Svensson och Erika Thelning, träffar parterna ofta. Förhoppningen är att kunna lägga fram ett bud på torsdag och om nödvändigt en slutgiltig hemställan någon gång under helgen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.