Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbete: Var god dröj

Arbetslösheten fortsätter att stiga. I slutet av juli var 281 000 anmälda som öppet arbetslösa vilket är en ökning med 3 000 personer jämfört med samma tidpunkt i fjol. Nye chefen för Arbetsmarknadsverket Ams, Bo Bylund, sätter hopp till en nystartad telefontjänst. <br />
Publicerad
Den tillträdande Ams-chefen Bo Bylund presenterade under tisdagen arbetslöshetssiffror som fortsätter att peka åt fel håll. I slutet av juli var sex procent eller 281 000 av arbetskraften inskrivna vid arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa. Det är en ökning med 3 000 personer jämfört med samma månad i fjol. Därutöver är 2,1 procent eller 101 000 personer inbegripna i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vilket är en ökning med 10 000 jämfört med samma tidpunkt i fjol. Likaså har antalet långtidsinskrivna på arbetsförmedlingen ökat med 1000 personer till 37 000.
Bo Bylund talar trots detta om en vändning.
- Även om läget är svårt ser vi att trenden med fler nyanmälningar och färre varsel har hållit i sig under ett halvår, sade Bo Bylund under en pressträff på tisdagen.
Antalet nyanmälda platser till arbetsförmedlingen var i juli 20 000, en ökning med 5 000 jämfört med samma tid i fjol.
Bo Bylund efterlyser nytänkande i strategin att matcha arbetslösa och arbetsgivare.
- Behoven finns men arbetsgivarna vågar inte, eller vet inte hur de ska hitta rätt person, sade Bylund.
Bland annat lyfte han fram arbetsförmedlingen nya telefontjänst dit arbetssökande kan ringa på kvällar och helger.
- Vi måste få en effektivare matchning och där är den nya kundtjänsten en service bland många, sade Bo Bylund.
Bylund ansåg vidare att många arbetsgivare inte känner till det stöd de kan få när de nyanställer långtidsarbetslösa.
Bo Bylund antydde också en översyn av de arbetsmarknadspolitiska programmen, bland annat nämnde han aktivitetsgarantin, där han såg en svårighet att slussa ut folk till riktiga jobb.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.