Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda jobbar hårdare vid nedläggningar

När nedläggningen närmar sig ökar produktiviteten, visar ny forskning.<br />- Det finns starka psykologiska krafter i det här, man släpper loss något nere på golvet, säger forskaren Rune Wigblad vid Högskolan Dalarna.
Publicerad
Rune Wigblad har studerat nio olika nedläggningar. Alla följer samma mönster. När varslet kommer och oron hos de anställda stiger sjunker produktiviteten. Men när beslutet väl är fattat, ökar de anställdas prestationer markant.
Ett exempel är Fundias nedläggning i Smedjebacken i slutet av 1990-talet.
- Man visade sanslöst bra resultat, bättre än någonsin. Det var en väldigt stark effekt, berättade Rune Wigblad vid ett seminarium på LO på tisdagen.
Detta trots att det var en konflikt mellan parterna. Ett annat exempel är Continentals nedläggning i Gislaved.
- De psykologiska faktorerna är många. De anställda tänker att de ska visa att det inte var de som orsakade nedläggningen, de vill visa att de kan. Man släpper loss kreativiteten.
Den produktiviteten borde gå att ta tillvara i arbetet innan det blir tal om nedläggning, menade Staffan Larsson, utvecklingschef på Nutek.
- Det framstår som att det finns oerhört mycket produktivitet att kräma ur. Man kanske borde ha jobbat tidigare med företagsutveckling på de här företagen.
Erik Lundström, företagsrådgivare på Teknikföretagen, som medverkade vid seminariet, hade andra erfarenheter av nedläggningar.
- Den här typen av produktivitetsökningar kostar alltid mer än de smakar.
Enligt Rune Wigblad har dock inte bonusbelöningar till anställda som stannar kvar den sista tiden någon avgörande betydelse.
- Min tolkning är att bonusar är något som facken tvingar till sig och som utvecklats till en praxis. Men produktiviteten vid nedläggningar ökar ändå.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.