Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda i små företag mer positiva till Sverigedemokraterna

Partiet har svagt stöd bland tjänstemännen. Men Sifmedlemmarna tycks vara något mer positiva till partiet än genomsnittet inom TCO.
Publicerad
Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, FSI, har gjort en studie kring människors attityder till Sverigedemokraterna. Intervjupersonerna har fått gradera vad de tycker om de olika partierna. Totalt var åtta procent positivt inställda till Sverigedemokraterna under hösten 2006. I början av 2007 hade siffran sjunkit till fem procent. Inom TCO var tre procent positiva till partiet.
Joachim Timander ansvarig för rapporten, vill egentligen inte dra några slutsatser kring undergrupperna inom TCO, då dessa inte är statistiskt säkerställda.
- Man kan se tendenser till att sifarna är något mer positiva till Sverigedemokraterna än genomsnittet inom TCO, men eftersom det rör sig om så små grupper är felmarginalen stor.
Bland de intervjuade Sifmedlemmarna var åtta procent välvilligt inställda till Sverigedemokraterna, men den verkliga siffran kan ligga på allt mellan fem och elva procent.
Finns det någon tänkbar förklaring till de här tendenserna?
- Vi har sett vissa skillnader mellan privat och offentlig sektor, personer anställda på mindre företag är generellt mer positiva till Sverigedemokraterna än anställda inom offentlig sektor eller på större företag. Det kan vara så att fler sifare återfinns i den gruppen.
Joachim Timander tror att anställda inom till exempel offentlig sektor är mer vana att ha kontakt med invandrare och har kanske därför en annan bild av invandring.
De som röstade på Sverigedemokraterna är enligt undersökningen främst yngre, lågavlönade män på landsbygden. Utmärkande för gruppen är att de har en misstro både mot de etablerade partierna och mot människor i allmänhet. De känner också ofta en bristande gemenskap med det svenska samhället.

ANNE-LI LEHNBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.