- Talar bolagen inte om sitt namn väcker det misstänksamhet, säger Filippa Bergin på Amnesty Business Group.
Resultaten ska redovisas på Amnestys hemsida och i faktablad. Företagen får veta var de ligger och erbjuds avslöja sitt namn. Facken på respektive företag får själva söka information.
- Facket är som alla andra, det är upp till bolaget självt att svara hur det ligger till, säger Filippa Bergin.
Finns det inte en risk att metoden blir tandlös när företagen är anonyma?
- Syftet är inte att svartlista de tio värsta företagen. Syftet är att få företagen att förstå att förebyggande arbete är viktigt. Av princip jämför Amnesty inte länder och säger att ett är värre än något annat. Den principen följer vi. Vi behöver inte nämna de sämsta, marknaden ska hitta de bästa, säger Filippa Bergin.
Kostnaden för undersökningen uppskattas till 150 000-200 000 kronor och förhoppningen är att den ska gåvofinansieras. Frågorna ska ställas av ett oberoende institut som Temo eller Sifo. Hundra stora svenska företag med internationell verksamhet ska ingå. Diskussioner pågår om namnen på dem som inte svarar ska redovisas.
Frågor ska ställas om hur företagen arbetar med mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är Amnesty Business Group rekommendationer.
- Vi letar efter vilka verktyg företag använder, uppförandekoder och om riskanalys har gjorts vid verksamhet i länder där man bryter mot mänskliga rättigheter, säger Filippa Bergin.
Sifs internationelle sekreterare Bert Zetterberg ifrågasätter om Amnestys undersökning kan visa om ett företag bryter mot uppförandekoderna.
- Problemet är att många har goda ambitioner och långtgående skrivningar om etiska regler. Men hur får man reda på att underleverantörerna inte lever upp till avtalet, säger Bert Zetterberg.
CHRISTINA SWAHN
Resultaten ska redovisas på Amnestys hemsida och i faktablad. Företagen får veta var de ligger och erbjuds avslöja sitt namn. Facken på respektive företag får själva söka information.
- Facket är som alla andra, det är upp till bolaget självt att svara hur det ligger till, säger Filippa Bergin.
Finns det inte en risk att metoden blir tandlös när företagen är anonyma?
- Syftet är inte att svartlista de tio värsta företagen. Syftet är att få företagen att förstå att förebyggande arbete är viktigt. Av princip jämför Amnesty inte länder och säger att ett är värre än något annat. Den principen följer vi. Vi behöver inte nämna de sämsta, marknaden ska hitta de bästa, säger Filippa Bergin.
Kostnaden för undersökningen uppskattas till 150 000-200 000 kronor och förhoppningen är att den ska gåvofinansieras. Frågorna ska ställas av ett oberoende institut som Temo eller Sifo. Hundra stora svenska företag med internationell verksamhet ska ingå. Diskussioner pågår om namnen på dem som inte svarar ska redovisas.
Frågor ska ställas om hur företagen arbetar med mänskliga rättigheter. Utgångspunkten är Amnesty Business Group rekommendationer.
- Vi letar efter vilka verktyg företag använder, uppförandekoder och om riskanalys har gjorts vid verksamhet i länder där man bryter mot mänskliga rättigheter, säger Filippa Bergin.
Sifs internationelle sekreterare Bert Zetterberg ifrågasätter om Amnestys undersökning kan visa om ett företag bryter mot uppförandekoderna.
- Problemet är att många har goda ambitioner och långtgående skrivningar om etiska regler. Men hur får man reda på att underleverantörerna inte lever upp till avtalet, säger Bert Zetterberg.
CHRISTINA SWAHN
