I flera av de före detta sovjetstater där Telia Sonera nu har sina viktigaste tillväxtmarknader förekommer tortyr, korruption och förföljelser av oliktänkande, hävdar Svenska Dagbladet i dag.
Enligt Amnesty Internationals årsrapport för 2005 är det exempelvis vanligt eller mycket vanligt med polismisshandel och regelrätt tortyr i tre av de fyra länder i regionen; Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, som Telia Sonera investerat i.
Från bolagets sida förklaras att man anser att en utvecklad mobilkommunikation främjar en demokratisk utveckling. Den informationsansvarige hävdar också att man gjort politiska riskanalyser för alla länder där man verkar.
Filippa Bergin ifrågasätter dock kvalitén på analyserna. Amnesty Business Group har arbetat fram riktlinjer och har också hjälpt företag göra riskanalyser utan kostnad.
- Vi har inte haft kontakt med Telia Sonera och sett deras riskanalyser. Men analyser kan vara olika och tyvärr saknar troligtvis de flesta svenska bolag analyser som innefattar risken att kränka mänskliga rättigheter, säger Filippa Bergin.
Men vad är det då för slags risker företagen tar?
- Riskerna varierar med bransch. När det gäller it- och telekombranschen kan man utnyttjas av regimerna för avlyssning och bevakning av medborgarna. I byggbranschen kan det vara att en regim tvångsförflyttar en minoritetsgrupp där man planerar att bygga, säger Filippa Bergin.
Ett annat exempel hon nämner är när ett företag i Burma tjänade pengar på regimens kränkningar då man nyttjade en väg som byggts av slavarbetare.
- Enligt internationell lagstiftning är det ännu inget brott att hjälpa en regim att begå brott. Men det är på gång och framöver kan bolag få betala skadestånd om de ansetts ha bistått en förtryckarregim.
ANITA TÄPP
Enligt Amnesty Internationals årsrapport för 2005 är det exempelvis vanligt eller mycket vanligt med polismisshandel och regelrätt tortyr i tre av de fyra länder i regionen; Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, som Telia Sonera investerat i.
Från bolagets sida förklaras att man anser att en utvecklad mobilkommunikation främjar en demokratisk utveckling. Den informationsansvarige hävdar också att man gjort politiska riskanalyser för alla länder där man verkar.
Filippa Bergin ifrågasätter dock kvalitén på analyserna. Amnesty Business Group har arbetat fram riktlinjer och har också hjälpt företag göra riskanalyser utan kostnad.
- Vi har inte haft kontakt med Telia Sonera och sett deras riskanalyser. Men analyser kan vara olika och tyvärr saknar troligtvis de flesta svenska bolag analyser som innefattar risken att kränka mänskliga rättigheter, säger Filippa Bergin.
Men vad är det då för slags risker företagen tar?
- Riskerna varierar med bransch. När det gäller it- och telekombranschen kan man utnyttjas av regimerna för avlyssning och bevakning av medborgarna. I byggbranschen kan det vara att en regim tvångsförflyttar en minoritetsgrupp där man planerar att bygga, säger Filippa Bergin.
Ett annat exempel hon nämner är när ett företag i Burma tjänade pengar på regimens kränkningar då man nyttjade en väg som byggts av slavarbetare.
- Enligt internationell lagstiftning är det ännu inget brott att hjälpa en regim att begå brott. Men det är på gång och framöver kan bolag få betala skadestånd om de ansetts ha bistått en förtryckarregim.
ANITA TÄPP
