Effekterna av gymnasiereformen i början av 1990-talet blev inte som man tänkt sig. Då blev yrkesgymnasierna tre- istället för tvååriga och kärnämnen som svenska, engelska och matematik fick fler undervisningstimmar på bekostnad av de praktiska yrkesfärdigheterna.
Många elever klarar inte av de teoretiska ämnena och hoppar av. Uppemot 40 procent av eleverna tar inte examen, vilket är 50 procent fler än för tio år sedan. Dessa avhoppare, av vilka flertalet kommer från socialt utsatta miljöer, visar sig sedan ha svårigheter att få fasta arbeten långt upp i vuxen ålder.
- Det är tydligt att utbildningssystemet har skapat en marginaliserad underklass som varken får en ordentlig utbildning eller ett fotfäste på arbetsmarknaden, säger docent Jonas Olofsson som genomfört studien.
- Man har underskattat värdet för dessa ungdomar att få en tidig kontakt med arbetslivet. Att umgås med vuxna, lära sig att passa tider och komma upp på morgonen, säger han.
De elever som går färdigt yrkesgymnasierna får en sämre praktisk yrkesutbildning än tidigare, vilket gör att industrin i högre grad måste utbilda dem på arbetsplatsen.
Även i Norge har man liknande problem med avhopp som i Sverige. Där går mer än varannan avhoppare ut i arbetslöshet. Det ska jämföras med de tyska yrkesskolorna där avhoppen är få och så gott som samtliga får jobb efter examen.
THOMAS HELDMARK
Många elever klarar inte av de teoretiska ämnena och hoppar av. Uppemot 40 procent av eleverna tar inte examen, vilket är 50 procent fler än för tio år sedan. Dessa avhoppare, av vilka flertalet kommer från socialt utsatta miljöer, visar sig sedan ha svårigheter att få fasta arbeten långt upp i vuxen ålder.
- Det är tydligt att utbildningssystemet har skapat en marginaliserad underklass som varken får en ordentlig utbildning eller ett fotfäste på arbetsmarknaden, säger docent Jonas Olofsson som genomfört studien.
- Man har underskattat värdet för dessa ungdomar att få en tidig kontakt med arbetslivet. Att umgås med vuxna, lära sig att passa tider och komma upp på morgonen, säger han.
De elever som går färdigt yrkesgymnasierna får en sämre praktisk yrkesutbildning än tidigare, vilket gör att industrin i högre grad måste utbilda dem på arbetsplatsen.
Även i Norge har man liknande problem med avhopp som i Sverige. Där går mer än varannan avhoppare ut i arbetslöshet. Det ska jämföras med de tyska yrkesskolorna där avhoppen är få och så gott som samtliga får jobb efter examen.
THOMAS HELDMARK
