Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Alla älskar den danska modellen

Nu är det dansk flexicurity, kombinationen av flexibilitet och trygghet, som gäller för arbetsmarknadsexperterna. Alla vill använda de delar som passar dem bäst.<br />
Publicerad
Den låga arbetslösheten i Danmark drar omvärldens ögon till sig. Hemligheten sägs bestå av tre delar: det är enkelt för arbetsgivaren att göra sig av med folk, relativt höga ersättningar för arbetslösa och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Och inte nog med att arbetslösheten är låg, undersökningar visar att danskarna är lyckliga också.
Inte konstigt att både arbetsgivare och fack i Sverige är intresserade.
- Säkerhet och flexibilitet är inga motsättningar. Det är lättare att ta risker om man vet att det finns ett skyddsnät, påpekade ekonomiprofessorn Per Kongshöj Madsen från Aalborgs universitet när TCO ordnade seminarium om flexicurity.
I Danmark har både fack och arbetsgivare ställt upp på att det ska vara höga ersättningsnivåer för arbetslösa. I Sverige har arbetsgivarna hittills visat mest intresse för det svaga anställningsskyddet, betydligt mindre har intresset varit för att diskutera höjda ersättningsnivåer.
- Vi saknar flexibiliteten. Och på längre sikt måste vi diskutera ersättningsnivåerna, sa Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
Det var underförstått att det inte handlade om några höjningar. Enligt Karin Ekenger är nettoskillnaderna mellan ersättningarna, bidragen inräknade, i Danmark och Sverige inte särskilt stora.
Hon fick svar på tal av TCO:s ordförande Sture Nordh, som påpekade att det bland annat tack vare bemanningsföretagen redan idag finns en möjlighet för svenska arbetsgivare att öka och minska personalstyrkan efter behov.
- Men visst, vi ser gärna större flexibilitet, men inte till priset att allt fler hamnar utanför. Vi kan inte avveckla LAS, men vi kan fundera på hur vi ska bygga ut tryggheten i arbetslivet, sa Sture Nordh som tyckte att den stora skillnaden jämfört med Sverige är att det i Danmark finns "ett socialt kontrakt", bland annat om att inte minska ersättningen.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.