Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ålder spelar roll - ibland

Ålder kan ha betydelse. Åtminstone om man är 24 eller 25 år och arbetslös.
En utvärdering av Arbetsförmedlingens jobbgaranti för ungdomar visar att arbetslösa 24-åringar fick jobb snabbare än de som hunnit fylla 25.
Ola Rennstam Publicerad 17 januari 2011, kl 14:00

Jobbgarantin för ungdomar är en del av Arbetsförmedlingens ungdomsinsats och riktas mot arbetssökande mellan 16 och 24 år som varit arbetslösa i tre månader.

En studie av jobbgarantins effekter, som gjorts av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar något blandade resultat. Forskarna har jämfört 24-åringar som fick ta del av jobbgarantin med arbetslösa som är födda samma år men som redan hunnit fylla 25, och därmed erbjöds Arbetsförmedlingens ordinarie service. Därmed jämförs grupper som har haft lika lång tid på sig att skaffa utbildning och arbetslivserfarenhet efter grundskolan.

Rapporten visar att arbetslösa 24-åringar som deltog i jobbgarantin under 2008 fick jobb snabbare än de något äldre jämförbara personer som tog del av förmedlingens övriga utbud. Men under 2009 fick de som deltog i jobbgarantin inte jobb snabbare.
- Skillnaderna skulle kunna bero på det försämrade konjunkturläget, säger forskaren Caroline Hall som är en av rapportförfattarna.

Under 2009 verkar 24-åringarna dock fått jobb i snabbare takt redan innan de anvisas till jobbgarantin.
- Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick jobb precis innan de skrevs in. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ungdomsinsatserna något av åren, säger Caroline Hall.

Forskarna menar att insatserna troligen blir mindre effektiva när det finns färre jobb att söka. År 2009 deltog betydligt fler ungdomar i programmet, vilket kan ha medfört att servicenivån minskade.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.