Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ålder spelar roll - ibland
Ålder kan ha betydelse. Åtminstone om man är 24 eller 25 år och arbetslös.
En utvärdering av Arbetsförmedlingens jobbgaranti för ungdomar visar att arbetslösa 24-åringar fick jobb snabbare än de som hunnit fylla 25.
En utvärdering av Arbetsförmedlingens jobbgaranti för ungdomar visar att arbetslösa 24-åringar fick jobb snabbare än de som hunnit fylla 25.
Jobbgarantin för ungdomar är en del av Arbetsförmedlingens ungdomsinsats och riktas mot arbetssökande mellan 16 och 24 år som varit arbetslösa i tre månader.
En studie av jobbgarantins effekter, som gjorts av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visar något blandade resultat. Forskarna har jämfört 24-åringar som fick ta del av jobbgarantin med arbetslösa som är födda samma år men som redan hunnit fylla 25, och därmed erbjöds Arbetsförmedlingens ordinarie service. Därmed jämförs grupper som har haft lika lång tid på sig att skaffa utbildning och arbetslivserfarenhet efter grundskolan.
Rapporten visar att arbetslösa 24-åringar som deltog i jobbgarantin under 2008 fick jobb snabbare än de något äldre jämförbara personer som tog del av förmedlingens övriga utbud. Men under 2009 fick de som deltog i jobbgarantin inte jobb snabbare.
- Skillnaderna skulle kunna bero på det försämrade konjunkturläget, säger forskaren Caroline Hall som är en av rapportförfattarna.
Under 2009 verkar 24-åringarna dock fått jobb i snabbare takt redan innan de anvisas till jobbgarantin.
- Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick jobb precis innan de skrevs in. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ungdomsinsatserna något av åren, säger Caroline Hall.
Forskarna menar att insatserna troligen blir mindre effektiva när det finns färre jobb att söka. År 2009 deltog betydligt fler ungdomar i programmet, vilket kan ha medfört att servicenivån minskade.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
