Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

ABC för pensionsallergiker

Nu kommer det röda kuvertet hem i brevlådan, med uppgifter om din tjänstepension.
Det kan vara ett gyllene tillfälle att se över hur dina pensionspengar är placerade och kanske flytta dem till ett bättre sparande.
Anita Täpp Publicerad 5 mars 2010, kl 13:27

Att sätta sig in i pensionsfrågan kan tyckas vara omöjligt. Inte minst med tanke på de många förkortningar, exempelvis PPM, ITP och ITPK som ofta nämns i sammanhanget.
Men att förstå hur systemet fungerar är faktiskt inte särskilt svårt.

När du går i ålderspension kan du i bästa fall få ersättning från tre håll, från den statliga allmänna pensionen, från den tjänstepension som du kan ha via din arbetsgivare och från det privata pensionssparande som du själv kan ha satt av pengar till.

När det gäller den allmänna pensionen, som alla som arbetat och bott i Sverige har rätt till, så placeras det mesta av staten. En liten del, kallad premiepension, får de flesta placera själva i fonder.

Men för att få en dräglig ekonomi som pensionär är det också viktigt att ha en tjänstepension.

Kollektivavtal garanterar extra pension

Om ens arbetsgivare har tecknat kollektivavtal så är man som privatanställd tjänsteman garanterad tjänstepensionen ITP. Saknas det kollektivavtal så kan man i värsta fall stå utan en tjänstepension.

För den som har den kollektivavtalade pensionen gäller att alla yngre, som är födda 1979 och senare, har ITP 1 medan de flesta äldre, födda senast 1978, har ITP 2.
En skillnad är att medan ITP 1 är en så kallad premiebaserad pension så är ITP 2 en förmånsbestämd pension.

Att ha en premiebaserad pension innebär att pensionens storlek beror på hur mycket pengar som betalats in och hur de förräntar sig fram tills pensioneringen.
Att ha en förmånsbestämd pension är bestämd till en viss nivå av slutlönen i förväg.

En annan skillnad är att den som har ITP 1 får placera hela tjänstepensionen själv, medan den som har ITP 2 endast får placera en mindre del, kallad ITPK.

Vad är en traditionell försäkring?

Pengarna kan placeras i fondförsäkringar eller så kallade traditionella försäkringar.
I det sistnämnda fallet investeras pengarna i obligationer, fastigheter och aktier i svenska och utländska företag och ger ett garanterat pensionsbelopp.
I en fondförsäkring placeras pengarna i aktiefonder, blandfonder och räntefonder. Den ger inget garanterat pensionsbelopp och kan alltså ge mer eller mindre i pension än vid en placering i en traditionell försäkring.

Hur stor pensionen blir beror både på vilken avkastning man får på sina placerade pengar liksom på vilken avgift pensionsbolaget tar för att förvalta dem. En hög avgift påverkar pensionen väsentligt.

Lägre avgifter

En stor fördel med att ha ITP är att facket och arbetsgivarna lyckats att rejält förhandla ned de avgifter som pensionsbolagen tar ut för att förvalta pensionspengarna.

Från och med den 1 juli i år kommer man som ITP-sparare att ha fonder i fem pensionsbolag att välja bland när man ska placera de nya pensionspremier som arbetsgivaren betalar till tjänstepensionen.

Om man inte gör det så kommer pengarna att hamna i ett så kallat ickevalsalternativ, vilket är en traditionell försäkring hos tjänstepensionsföretaget Alecta.

Om du tillhör de 260 000 anställda som i dag sparar i ett annat bolag än de fem utvalda och därför måste göra ett omval för att dina framtida pensionspremier ska hamna i något av dem så kommer du snart att få ett brev från Collectum, som administrerar tjänstepensionerna, om det.

Fakta

Hur vet jag om jag har en tjänstepension?

- Om du får ett rött kuvert från Collectum i brevlådan så har du tjänstepensionen ITP. Där finns information om hur mycket ITP du hittills har tjänat in och en prognos över hur stor tjänstepensionen blir när du går i pension.

Om du har svårt att tyda de uppgifter som finns i brevet kan du gå in på www.collectum.se och slå in ditt personnummer varpå du kan läsa mer om vad siffrorna betyder under länken "Läs mer på årsbeskedssidan".

- Om du inte tar del av den information som kommer i det röda kuvertet kan du också gå in på www.collectum.se och slå in ditt personnummer varpå du får veta om du har den kollektivavtalade ITP 1 eller ITP 2.

Om du har en annan tjänstepension syns det inte där. Men då ska du ha fått ett årsbesked från det pensionsbolag som förvaltar din tjänstepension. Du kan också fråga en facklig företrädare eller en personalansvarig på ditt jobb.

Hur tar jag reda på var min tjänstepension är placerad?

- Det kan du se i det röda kuvertet som Collectum skickar ut varje vår. Du ska också få ett årsbesked från det pensionsbolag där du placerat dina pengar.

Hur vet jag hur jag ska placera min tjänstepension?

- Det måste varje pensionsspararare bestämma själv. Men om du vill jämföra hur det gått för olika valbara fonder kan du gå in på www.collectum.se och söka dig vidare från rubriken "Vill jag flytta". Om du har pensionspengar sparade i en annan fond så hittar du den och alla andra fonder på www.morningstar.se

Hur gör jag för att flytta mina pensionspengar?

- Information om hur du gör finns på http://www.collectum.se/ under länken "Välja och flytta".

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.