För 50 år sedan gick det inte att testa om en person kom full eller narkotikapåverkad till jobbet. Den nya tekniken är tveeggad. Den kan förebygga och förhindra skador, våld och hot i arbetsmiljön, men också användas för att göra intrång i vår privata sfär, tvinga oss att berätta om vår sjukdomshistoria och de mediciner vi äter.
En av tre upplever att kontrollen i arbetslivet har ökat de senaste åren, enligt Kollegas undersökning. Men åtta av tio anser också att testerna är helt okej.
- Övervakning är väldigt kopplat till oro. De människor som är mer oroliga än andra är mer positiva till övervakning över lag. För några år sedan gjorde vi en undersökning kring statens övervakning av befolkningen. Det visade sig att 90 procent av svenska folket ansåg att kameraövervakning på offentliga platser är helt okej, säger Ann-Marie Ekengren, som är docent på Göteborgs universitet och har forskat om makt och övervakningens historia.
Samma undersökning visade att 10 procent av de tillfrågade ansåg att man alltid ska kunna använda sig av åsiktsregistrering. Trots att det är förbjudet.
- De lite snällare åtgärderna som att bara hålla koll på någon är vi inte så skeptiska mot. Jag tror att drog- och alkoholtester faller under den kategorin.
Statistiskt sett är kvinnor mer positivt inställda till hårdare kontrollåtgärder, liksom äldre tycker att det är en bättre idé än yngre. Högutbildade är mer skeptiska än lågutbildade. Bland dem som hade gjort ett drog- och alkoholtest i Kollegas undersökning upplevde över hälften att det inte fanns möjlighet att säga nej och enligt 70 procent skulle en vägran också fått konsekvenser.
- Vi har ingen data över tid, men en kvalificerad gissning är att viljan att acceptera hårdare åtgärder följer konjunkturen till viss del. Är det dåliga tider, ökar oron och man är rädd att förlora jobbet, så man ställer upp på kontrollen, säger Ann-Marie Ekengren.
Det är svårt att säga om övervakningen i samhället har ökat i stort. Efter andra världskriget var man till exempel rädd för nya konflikter och registrerade en hel del av vad svenska folket tyckte och tänkte i olika frågor. Ny teknik har dock tagit övervakningen till en helt ny nivå, där lagstiftningen inte hunnit i kapp.
- Jag blir fascinerad av den grad omedvetenhet folk har när de berättar om sig själva på sociala medier, var de befinner sig, hur de klär sig, vad de tycker i olika frågor. Saker som, med en enkel sökning, kan googlas fram av till exempel en potentiell arbetsgivare. Det blir ett slags egenkontroll.
Går vi mot ett hårdare kontrollerat arbetsliv?
- Det är de små stegens tyranni. Varje liten åtgärd uppfattas inte som integritetskränkande eller farlig. I dag är förespråkarna för individens fri- och rättigheter färre än de som känner sig trygga med övervakningen. I och med att de tekniska faciliteterna finns, och kommer att utvecklas, kommer vi i framtiden att kunna kontrollera ännu mer. Men då måste vi också ställa oss frågan: Vill vi verkligen det?
