Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

400 ska bort från Ericsson

En ny omgång av frivilliga uppsägningar är på gång i Ericsson. Men denna gång är det begränsat till vissa affärsområden, bland annat försäljning, marknadsföring och administration.
Publicerad
Tidigare i höst gick drygt 900 personer frivilligt från Ericsson. De fick upp till 18 månadslöner och hjälp att hitta nya jobb. Då var anledningen att företaget ville förändra åldersstrukturen. Erbjudandet gick ut till alla som hade fyllt 35 år.
- När det som då var kopplat till ålder kunde man se det som att företaget gjorde det där i stället för att kompetensutveckla personalen. De ersatte äldre med nyutexaminerade från utbildningar som Ericsson själva varit med och tagit fram, säger Bengt Fogelberg, Sifklubbsordförande på Ericsson.
Nu handlar det om en övertalighet på 400 tjänster, främst i Stockholm och Göteborg, efter en radikal omorganisation. Men villkoren är snarlika de som tidigare gick ut. Den som frivilligt lämnar företaget får upp till 18 månadslöner och ett engångsbelopp på 50 000 kronor. I stället för att ta engångssumman kan man också välja att ta jobb som konsult i Manpower, förutsatt att man blir antagen.
- I vissa fall är det en jättebra lösning, det kan vi inte sticka under stol med. För dem som har ett annat jobb på gång eller tror sig kunna få ett snabbt och enkelt är det naturligtvis ett jätteklipp. Om du däremot är utsliten, utarbetad och fullständigt slutkörd och bara vill härifrån är det nog inte en höjdare. Det är inte så lätt att få nytt jobb i dag, och pengarna tar slut rätt snabbt, säger Bengt Fogelberg.
Dessutom finns alltid risken att en del av dem som ser en möjlighet i detta är sådana som företaget egentligen inte vill bli av med, tror Fogelberg. Han känner till flera från förra omgången. Ericsson har visserligen förbehållit sig rätten att säga nej om det är en person man inte vill mista, men i förra omgången skedde det i princip inte.
- Det är knepigt att säga nej och ändå förvänta sig att arbetsglädjen blir kvar.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.