I snitt fick cirka 4 500 medlemmar varje månad pengar från försäkringen under 2009. I slutet av året var det närmare 6 000. På grund av de ökade kostnaderna har förbundsstyrelsen valt att skjuta till pengar för att försäkringen skulle klara sig och även ha goda marginaler krisen igenom. Pengarna har tagits av förbundets sparade kapital.
330 miljoner. Det låter som väldigt mycket pengar?
- Vi kan knappast använda pengarna på ett bättre sätt. Vi för över till dem som har det sämst, säger Hanna Brandt Gonzalez, som är chef för marknadsenheten och ordförande för styrelsen i Medlemsförsäkring AB.
- Alternativet hade varit att försämra villkoren för våra medlemmar.
Varför väljer ni denna väg i stället för att höja avgiften eller försämra villkoren?
- Det är viktigt att försäkringen fortsätter att vara bra och att våra medlemmar ska vara trygga med den. Därför jiddrar vi inte med reglerna bara för att den sätts under press under ett antal månader.
Enligt Hanna Brandt Gonzalez har det aldrig varit fråga om att skrota förmånen, som till exempel Byggnadsarbetareförbundet fick göra när arbetslösheten sköt i höjden. Med tanke på att antalet medlemmar som får pengar nyligen har börjat sjunka, från nästan 6 000 i mars till cirka 5 200 i april, är det inte heller tal om några försämringar inom överskådlig tid.
Nyligen presenterade Finanspolitiska rådet en enkät som tycks visa att många svenskar med en facklig inkomstförsäkring inte utnyttjar den. Endast en av tio som slog i taket på a-kassan uppgav att de hade fått pengar från inkomstförsäkringen.
- Vi känner inte igen oss. Det finns ingenting hos oss som tyder på att man hamnar mellan stolarna. Våra undersökningar visar också att försäkringen är väl känd bland våra medlemmar
- Vissa tror att de automatiskt får inkomstförsäkringspengar när de får a-kassa. Men de märker att de får mindre och ringer oss och så får de pengarna retroaktivt, säger Hanna Brandt Gonzalez.