-Så är vi där igen och får börja om på nytt med sånt som redan var avklarat med TCO-märkning och annat!
Professor Kjell Hanson Mild, forskare vid Arbetslivsinstitutet i Umeå, talar om nymodigheten IP-telefoni via datorer. När jag ringer har han just mätt upp elektriska växelfält på mellan 300 och 400 volt/m från denna telefonlösning. Det är lika höga värden som vid bildskärmar som ansluts till ojordade uttag, förklarar han.
-Nätaggregaten som ska sköta strömförsörjningen är underdimensionerade med påföljd att det läcker växelfält. Det visar att tillverkarna ännu inte lärt sig läxan. Lyckligtvis är det här lätt åtgärdat.
Egentligen skulle intervjun handla om ett jubileum: Det är 20 år sedan debatten om bildskärmssjuka och elöverkänslighet startade med en artikel i TCO-tidningen i oktober 1985 om en banktjänsteman som fått hudförändringar i samband med bildskärmsarbete.
Kvinnan gjorde arbetsskadeanmälan som bifölls av försäkringskassan. Men beslutet överklagades och upphävdes tio år senare av försäkringsöverdomstolen.
Avslaget blev dödsstöten för hundratals liknande fall som hopat sig i försäkringskassorna medan det s k pilotfallets ärende manglades i olika instanser.
Debatten gick het på 80- och 90-talen om elektromagnetiska fält från bildskärmar. Det var förmodligen första gången i arbetsskadehistorien som huvudsakligen tjänstemän var berörda.
Kjell Hanson Mild var med från början, inte minst som praktisk rådgivare när TCO satsade på märkning av bildskärmar. Men han engagerade sig också för de drabbade datoranvändarna.
Att många hade svåra problem med rodnader och svullnader i huden såg han med egna ögon. Att det fanns ett tidssamband mellan symptom och datoranvändning var helt klart, säger han i dag. Men vad som utgjorde den skadliga faktorn var en svår nöt att knäcka.
-Jag vill skilja på de lindrigare besvär som uppstod vid bildskärmsarbete och de djupare symptom som kallas elöverkänslighet, även om båda slagen av symptom kan förekomma hos en och samma person.
-Hudbesvären vid skärmar tycker jag att vi kommit till rätta med i och med att apparaterna förbättrats. I fråga om elöverkänslighet har vi aldrig kunnat koppla symptomen direkt till el, däremot har vi och även andra forskare i Europa sett att den här gruppen fysiologiskt skiljer sig tydligt från kontrollgrupper.
-De elöverkänsliga har en obalans i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet som gör att deras dygnsrytm inte varierar som den borde. De har också en förhöjd känslighet i centrala nervsystemet. De reagerar kraftigare än kontrollgrupper för ljud, ljus, kemikalier och stress.
Kjell Hanson Mild menar att det viktiga är att de här patienterna undersöks ordentligt för att man eventuellt ska kunna sätta in mediciner, "symptomen är verkliga men det är oklart vad som orsakar dem".
För hans del är det nu forskningen om mobiltelefoner som gäller. Han och professor Lennart Hardell vid Örebro universitet ser klara samband mellan mikrovågor från mobiltelefoner och tumörförekomst. Bildskärmarna har han lämnat.
Psykosociala frågor prioriterade
Det finns hypoteser om att obalans i nervsystemen skulle kunna orsakas av vissa kemikalier, men Kjell Hanson Mild vill inte uttala sig om detta eftersom han inte är kemist. Men han håller det inte för otroligt att kemikalier har spelat en roll för bildskärmsbesvären. Han erinrar sig ett skärmfabrikat som han aldrig hört nämnas i samband med hudsymptom eller annat och det råkade marknadsföras av en leverantör som lät apparaterna stå och "bränna av" i ett par veckor innan de togs i bruk. De värsta kemikalieemissionerna hade då kanske skett. Kjell Hanson Mild har också besökt en klinik i Dallas i USA där han mött patienter med s k multipel kemisk överkänslighet och konstaterat att deras symptom var de samma som hos personer som i Sverige kallas elöverkänsliga.
Var den stora grupp som blev sjuka vid bildskärmar på 80- och 90-talen egentligen förgiftade av kemikalier i elektronik? Om det är så ligger bevisen sedan länge på soptippen och förgiftar miljön. Tack vare kraven i TCOs bildskärmsmärkning har t ex flamskyddsmedel av typ PBDE försvunnit ur plasthöljena på nya apparater, även om andra kemikalier, framför allt i kretskorten, finns kvar.
Att det kommer fram forskningsresultat så att bildskärmsfallens arbetsskador kan bevisas är inte troligt i dag då svensk arbetsmiljöforskning är inriktad på psykosociala frågor, ett område som TCO under 90-talet starkt prioriterade i sina krav. Man kan säga att organisationen är bönhörd. I dag är det stressforskare och relationsexperter som dominerar marknaden.
Det är ingen bra utveckling, anser bl a professor Anders Colmsjö på institutionen för analytisk kemi vid Stockholms Universitet:
-I Sverige anses inte den fysiska arbetsmiljön vara intressant längre. Man har ändrat fokus och skurit ned forskningsanslagen till förmån för de psykosociala frågorna.
Rachel Carson varnade
De nya syntetiska kemikalierna som vi fått efter andra världskriget kan visa sig ha obehagliga långtidseffekter. Rachel Carson slog larm om en del av dem redan på 60-talet med sin bok Tyst vår. Hon berättade bl a att läkarna rapporterade om nya oförklarliga former av överkänslighet hos människor.
Det man i dag vet från djurförsök om t ex bromerade flamskyddsmedel är alarmerande. De traditionella riskerna med kemikaliestänk och ångor på det s k verkstadsgolvet är inget problem i det moderna arbetslivet längre, men nu har vi i stället de nya förrädiska syntetiska kemikalierna som gasas ut framför allt från elektronik. De kan utgöra en tidsinställd bomb. Det är fråga om låga halter men många av dessa ämnen är fettlösliga och blir därmed kvar i vårt blod och våra fettvävnader. En del av dem påverkar hormonsystemet
I mitten av 90-talet kom svenska forskare under ledning av docent Conny Östman med sensationella resultat, som borde ha kunnat ge nytt stoff åt bildskärmsdebatten. De fann att det under normal användning avgavs kemikalier som är allergiframkallande ur bildskärmar. Det är framför allt trifenylfosfat, men även andra organiska fosfatestrar.
Eftersom ämnet är känt som allergiframkallande och i likhet med andra sådana ämnen som också mätts upp i kontor och offentliga miljöer påverkar både röda och vita blodkroppar och försämrar inlärningsförmågan hos råttor tyckte Conny Östman och hans kolleger att deras rön borde ha intresse för forskningen kring de elöverkänsliga. Men ingenting hände.
Nya avancerade mät- och analysmetoder som gör det möjligt att mäta kemikaliehalterna både i människoblod och i emissioner från apparater har tagits fram på enheten för arbetsmiljökemi, men Anders Colmsjö beklagar att man inte kunnat gå vidare på den här linjen: Det beviljas helt enkelt inga forskningsanslag. Facket har heller inte råd att ge stöd och utövar inga påtryckningar för att den här forskningen ska få medel.
-SIF gjorde en engångsinsats för några år sedan, men SIF-ordföranden har meddelat oss att organisationen inte har råd att satsa på den här forskningen, säger Anders Colmsjö.
Samband med sjukskrivningar?
I dagens Sverige lider 200 000 människor av svårartad kronisk trötthet, enligt en debattartikel i DN i juli av forskaren Birgitta Evengård. Hon påpekar att fibromyalgipatienter uppvisar likartade symptom. Det kan tilläggas att många forskare anser att det kan finnas gemensamma orsaksfaktorer när det gäller de s k nya diagnoserna dit också elöverkänslighet, multipel kemisk överkänslighet och sjuka hus-sjuka hör.
Även det s k Gulf-syndromet har diskuterats i sammanhanget, de amerikanska soldaterna som under Gulf- och Balkankrigen drabbades av detta numera så vanliga symptomkomplex. De var utsatta för en mängd kemikalier samtidigt som de var omgivna av mikrovågor i världens första högteknologiska krig.
Amerikanska försvaret forskar kring Gulfsyndromet och har speciellt visat intresse för de resultat som lagts fram vid Lunds universitet: Det är professorerna Leif Salford, Bertil R Persson och Arne Brun som fått denna internationella uppmärksamhet. I en lång rad råttförsök visat att elektromagnetisk strålning, framför allt i mikrovågsområdet där GSM-telefonerna ligger, öppnar blod/hjärnbarriären så att proteiner som cirkulerar i blodet kan komma in i hjärnan och orsaka celldöd. Proteiner kan bära med sig olika kemikalier till hjärnan. Följderna på sikt kan vara neurologiska sjukdomar.
De elöverkänsliga skulle naturligtvis gärna vilja veta om den här mekanismen kan ge akuta besvär som yrsel och koncentrationssvårigheter, men experiment med människor är av naturliga skäl omöjliga.
Där står gruppen bildskärmsskadade och elöverkänsliga i dag. Nu hoppas många av dem på Lennart Hardell, professor vid universitetet i Örebro och cancerläkare. Han har gjort en pilotstudie på ett 20-tal elöverkänsliga och kontroller och sett på halterna av vissa kemikalier i deras blod. Han hoppas få i gång en större studie och vill då gärna ta med frågor kring ljuskänslighet, ett fenomen som från början rapporterats av många elöverkänsliga utan att någonsin bli föremål för djupare undersökning.
-Över huvud taget är den här gruppen mycket dåligt utredd medicinskt, säger Lennart Hardell.
De Elöverkänsligas Riksförbund med ca 2500 medlemmar har nyligen vänt sig till Karolinska Institutet med begäran att det hundratal hudbiopsier som togs av bildskärmsfall i början av 80-talet av histopatologen Björn Lagerholm ska plockas fram på nytt och bekräftas av andra forskare. Björn Lagerholm såg förändringar som han tidigare noterat i samband med röntgen och UV. Huden hos unga män som satt vid 80-talets bildskärmar såg ut som om de vistats ett helt liv i sol utomhus. Hans fynd tegs ihjäl. Karolinska Institutet har inte svarat på förbundets brev.
Och hur gick det för pilotfallet? Hon har behandlats för förstadier till hudcancer och opererats för en annan cancerform. Hon fick dessutom tidigt gr starr på båda ögonen. Om cancer är vanligare i den här gruppen vet man inte eftersom ingen undersökning gjorts.
Fotnot: Detta är en längre version av artikeln som var publicerad i tidningen.
Professor Kjell Hanson Mild, forskare vid Arbetslivsinstitutet i Umeå, talar om nymodigheten IP-telefoni via datorer. När jag ringer har han just mätt upp elektriska växelfält på mellan 300 och 400 volt/m från denna telefonlösning. Det är lika höga värden som vid bildskärmar som ansluts till ojordade uttag, förklarar han.
-Nätaggregaten som ska sköta strömförsörjningen är underdimensionerade med påföljd att det läcker växelfält. Det visar att tillverkarna ännu inte lärt sig läxan. Lyckligtvis är det här lätt åtgärdat.
Egentligen skulle intervjun handla om ett jubileum: Det är 20 år sedan debatten om bildskärmssjuka och elöverkänslighet startade med en artikel i TCO-tidningen i oktober 1985 om en banktjänsteman som fått hudförändringar i samband med bildskärmsarbete.
Kvinnan gjorde arbetsskadeanmälan som bifölls av försäkringskassan. Men beslutet överklagades och upphävdes tio år senare av försäkringsöverdomstolen.
Avslaget blev dödsstöten för hundratals liknande fall som hopat sig i försäkringskassorna medan det s k pilotfallets ärende manglades i olika instanser.
Debatten gick het på 80- och 90-talen om elektromagnetiska fält från bildskärmar. Det var förmodligen första gången i arbetsskadehistorien som huvudsakligen tjänstemän var berörda.
Kjell Hanson Mild var med från början, inte minst som praktisk rådgivare när TCO satsade på märkning av bildskärmar. Men han engagerade sig också för de drabbade datoranvändarna.
Att många hade svåra problem med rodnader och svullnader i huden såg han med egna ögon. Att det fanns ett tidssamband mellan symptom och datoranvändning var helt klart, säger han i dag. Men vad som utgjorde den skadliga faktorn var en svår nöt att knäcka.
-Jag vill skilja på de lindrigare besvär som uppstod vid bildskärmsarbete och de djupare symptom som kallas elöverkänslighet, även om båda slagen av symptom kan förekomma hos en och samma person.
-Hudbesvären vid skärmar tycker jag att vi kommit till rätta med i och med att apparaterna förbättrats. I fråga om elöverkänslighet har vi aldrig kunnat koppla symptomen direkt till el, däremot har vi och även andra forskare i Europa sett att den här gruppen fysiologiskt skiljer sig tydligt från kontrollgrupper.
-De elöverkänsliga har en obalans i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet som gör att deras dygnsrytm inte varierar som den borde. De har också en förhöjd känslighet i centrala nervsystemet. De reagerar kraftigare än kontrollgrupper för ljud, ljus, kemikalier och stress.
Kjell Hanson Mild menar att det viktiga är att de här patienterna undersöks ordentligt för att man eventuellt ska kunna sätta in mediciner, "symptomen är verkliga men det är oklart vad som orsakar dem".
För hans del är det nu forskningen om mobiltelefoner som gäller. Han och professor Lennart Hardell vid Örebro universitet ser klara samband mellan mikrovågor från mobiltelefoner och tumörförekomst. Bildskärmarna har han lämnat.
Psykosociala frågor prioriterade
Det finns hypoteser om att obalans i nervsystemen skulle kunna orsakas av vissa kemikalier, men Kjell Hanson Mild vill inte uttala sig om detta eftersom han inte är kemist. Men han håller det inte för otroligt att kemikalier har spelat en roll för bildskärmsbesvären. Han erinrar sig ett skärmfabrikat som han aldrig hört nämnas i samband med hudsymptom eller annat och det råkade marknadsföras av en leverantör som lät apparaterna stå och "bränna av" i ett par veckor innan de togs i bruk. De värsta kemikalieemissionerna hade då kanske skett. Kjell Hanson Mild har också besökt en klinik i Dallas i USA där han mött patienter med s k multipel kemisk överkänslighet och konstaterat att deras symptom var de samma som hos personer som i Sverige kallas elöverkänsliga.
Var den stora grupp som blev sjuka vid bildskärmar på 80- och 90-talen egentligen förgiftade av kemikalier i elektronik? Om det är så ligger bevisen sedan länge på soptippen och förgiftar miljön. Tack vare kraven i TCOs bildskärmsmärkning har t ex flamskyddsmedel av typ PBDE försvunnit ur plasthöljena på nya apparater, även om andra kemikalier, framför allt i kretskorten, finns kvar.
Att det kommer fram forskningsresultat så att bildskärmsfallens arbetsskador kan bevisas är inte troligt i dag då svensk arbetsmiljöforskning är inriktad på psykosociala frågor, ett område som TCO under 90-talet starkt prioriterade i sina krav. Man kan säga att organisationen är bönhörd. I dag är det stressforskare och relationsexperter som dominerar marknaden.
Det är ingen bra utveckling, anser bl a professor Anders Colmsjö på institutionen för analytisk kemi vid Stockholms Universitet:
-I Sverige anses inte den fysiska arbetsmiljön vara intressant längre. Man har ändrat fokus och skurit ned forskningsanslagen till förmån för de psykosociala frågorna.
Rachel Carson varnade
De nya syntetiska kemikalierna som vi fått efter andra världskriget kan visa sig ha obehagliga långtidseffekter. Rachel Carson slog larm om en del av dem redan på 60-talet med sin bok Tyst vår. Hon berättade bl a att läkarna rapporterade om nya oförklarliga former av överkänslighet hos människor.
Det man i dag vet från djurförsök om t ex bromerade flamskyddsmedel är alarmerande. De traditionella riskerna med kemikaliestänk och ångor på det s k verkstadsgolvet är inget problem i det moderna arbetslivet längre, men nu har vi i stället de nya förrädiska syntetiska kemikalierna som gasas ut framför allt från elektronik. De kan utgöra en tidsinställd bomb. Det är fråga om låga halter men många av dessa ämnen är fettlösliga och blir därmed kvar i vårt blod och våra fettvävnader. En del av dem påverkar hormonsystemet
I mitten av 90-talet kom svenska forskare under ledning av docent Conny Östman med sensationella resultat, som borde ha kunnat ge nytt stoff åt bildskärmsdebatten. De fann att det under normal användning avgavs kemikalier som är allergiframkallande ur bildskärmar. Det är framför allt trifenylfosfat, men även andra organiska fosfatestrar.
Eftersom ämnet är känt som allergiframkallande och i likhet med andra sådana ämnen som också mätts upp i kontor och offentliga miljöer påverkar både röda och vita blodkroppar och försämrar inlärningsförmågan hos råttor tyckte Conny Östman och hans kolleger att deras rön borde ha intresse för forskningen kring de elöverkänsliga. Men ingenting hände.
Nya avancerade mät- och analysmetoder som gör det möjligt att mäta kemikaliehalterna både i människoblod och i emissioner från apparater har tagits fram på enheten för arbetsmiljökemi, men Anders Colmsjö beklagar att man inte kunnat gå vidare på den här linjen: Det beviljas helt enkelt inga forskningsanslag. Facket har heller inte råd att ge stöd och utövar inga påtryckningar för att den här forskningen ska få medel.
-SIF gjorde en engångsinsats för några år sedan, men SIF-ordföranden har meddelat oss att organisationen inte har råd att satsa på den här forskningen, säger Anders Colmsjö.
Samband med sjukskrivningar?
I dagens Sverige lider 200 000 människor av svårartad kronisk trötthet, enligt en debattartikel i DN i juli av forskaren Birgitta Evengård. Hon påpekar att fibromyalgipatienter uppvisar likartade symptom. Det kan tilläggas att många forskare anser att det kan finnas gemensamma orsaksfaktorer när det gäller de s k nya diagnoserna dit också elöverkänslighet, multipel kemisk överkänslighet och sjuka hus-sjuka hör.
Även det s k Gulf-syndromet har diskuterats i sammanhanget, de amerikanska soldaterna som under Gulf- och Balkankrigen drabbades av detta numera så vanliga symptomkomplex. De var utsatta för en mängd kemikalier samtidigt som de var omgivna av mikrovågor i världens första högteknologiska krig.
Amerikanska försvaret forskar kring Gulfsyndromet och har speciellt visat intresse för de resultat som lagts fram vid Lunds universitet: Det är professorerna Leif Salford, Bertil R Persson och Arne Brun som fått denna internationella uppmärksamhet. I en lång rad råttförsök visat att elektromagnetisk strålning, framför allt i mikrovågsområdet där GSM-telefonerna ligger, öppnar blod/hjärnbarriären så att proteiner som cirkulerar i blodet kan komma in i hjärnan och orsaka celldöd. Proteiner kan bära med sig olika kemikalier till hjärnan. Följderna på sikt kan vara neurologiska sjukdomar.
De elöverkänsliga skulle naturligtvis gärna vilja veta om den här mekanismen kan ge akuta besvär som yrsel och koncentrationssvårigheter, men experiment med människor är av naturliga skäl omöjliga.
Där står gruppen bildskärmsskadade och elöverkänsliga i dag. Nu hoppas många av dem på Lennart Hardell, professor vid universitetet i Örebro och cancerläkare. Han har gjort en pilotstudie på ett 20-tal elöverkänsliga och kontroller och sett på halterna av vissa kemikalier i deras blod. Han hoppas få i gång en större studie och vill då gärna ta med frågor kring ljuskänslighet, ett fenomen som från början rapporterats av många elöverkänsliga utan att någonsin bli föremål för djupare undersökning.
-Över huvud taget är den här gruppen mycket dåligt utredd medicinskt, säger Lennart Hardell.
De Elöverkänsligas Riksförbund med ca 2500 medlemmar har nyligen vänt sig till Karolinska Institutet med begäran att det hundratal hudbiopsier som togs av bildskärmsfall i början av 80-talet av histopatologen Björn Lagerholm ska plockas fram på nytt och bekräftas av andra forskare. Björn Lagerholm såg förändringar som han tidigare noterat i samband med röntgen och UV. Huden hos unga män som satt vid 80-talets bildskärmar såg ut som om de vistats ett helt liv i sol utomhus. Hans fynd tegs ihjäl. Karolinska Institutet har inte svarat på förbundets brev.
Och hur gick det för pilotfallet? Hon har behandlats för förstadier till hudcancer och opererats för en annan cancerform. Hon fick dessutom tidigt gr starr på båda ögonen. Om cancer är vanligare i den här gruppen vet man inte eftersom ingen undersökning gjorts.
Fotnot: Detta är en längre version av artikeln som var publicerad i tidningen.
