Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobbar för att hinna jobba

Två av fem tjänstemän vobbar i stället för att vabba när barnen är sjuka. De flesta gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar Unionens årliga undersökning om vabb och vobb.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Många privatanställda tjänstemän jobbar hemifrån när barnen är sjuka för att hinna med sina arbetsuppgifter. Colourbox

Februari har fått öknamnet vabruari eftersom vabbandet är rekordhögt så här års. Men i takt med att arbetslivet blir alltmer flexibelt har det blivit vanligare att vobba, det vill säga jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sitt sjuka barn, i stället för att vabba.

Enligt Unionens vobb-undersökning för 2016 brukar 40 procent av tjänstemän i privat sektor alltid eller ofta vobba i stället för att vabba, vilket är en ökning från 2015.

Martin Linder, Unionens förbundsordförande, tror att ökningen framför allt beror på att möjligheten att jobba på distans ökar och därmed även möjligheten att vobba i stället för att vabba. Nio av tio i undersökningen svarar att de helt eller delvis kan utföra sitt arbete utanför jobbet.

– Det är säkert så att vi har en viss eftersläpning i att reglera på vilket sätt man ska kunna vara frånvarande i olika situationer och vilka krav på tillgänglighet som verksamheten kan ställa på en, säger Martin Linder.

Hela 73 procent av dem som jobbar hemifrån när barnen är sjuka gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter. Nästan lika många uppger att det är för att de inte har någon kollega att lämna över sina arbetsuppgifter till.

– Det är inte så att det är uttalade krav. Det handlar snarare om att det finns situationer där man tycker att det passar att jobba hemifrån på sina egna villkor. Ganska många säger att de skulle vilja slippa vobba men deras arbetsuppgifter ligger kvar när de kommer tillbaka om de inte löser det på egen hand.

– Att vobba ska vara en möjlighet och inte ett tvång.

För att komma till rätta med problemet tror Martin Linder att det är viktigt att få igång en diskussion på arbetsplatsen om hur man ska förhålla sig till varandra när någon är borta från jobbet. Dessutom behövs en mer strukturerad diskussion mellan Unionen och arbetsgivaren.

– Att människor som är anställda på ett företag har barn är naturligt och att de barnen ibland blir sjuka är inget oförutsett utan något man kan planera för. Det gäller att få till en mer mogen och realistisk situation om hur vi ska göra när någon är hemma med sjuka barn.

Enligt Unionen är det viktigt att ta fram riktlinjer och rutiner för vad som förväntas av en i samband med frånvaro. Till exempel hur arbetsuppgifter ska skötas när någon anställd är borta från jobbet eller hur tillgänglig man kan kräva att en person ska vara.

Trots att de flesta som är gifta eller sambos uppger att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt är det vanligare att det är mammorna som vabbar. Bland dem som har en partner som vabbar mer än en själv säger de flesta att det är av ekonomiska skäl eller på grund av arbetsbelastning. På tredje plats kommer möjligheten att kunna jobba hemifrån.

Undersökningen visar att det är ännu vanligare bland chefer att välja vobb framför vabb. Dessutom är chefer sämre på att dela vabbandet och vobbandet med sina partners än icke-chefer.

Martin Linder poängterar att även chefer behöver kunna vara borta från jobbet och ha någon att lasta över ansvar och arbetsuppgifter på.

Så hur gör Unionens förbundsordförande själv när barnen är sjuka?

– Jag har ganska små barn och att barnen blir sjuka är något jag lever med. Det är bara att konstatera att i en sådan roll som jag har är det väldigt svårt att göra sig otillgänglig eller att helt koppla bort jobbet. Å andra sidan har man som förbundsordförande i Unionen förmånen att ha väldigt många som kan hoppa in och göra uppgifter åt en, så jag har nog bättre förutsättningar för avlastning än man har som mellan- eller gruppchef med väldigt mycket ansvar på ett företag.

Vobb & vabb

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – hemma från jobbet (utan att jobba) för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november och december förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Arbetstid

Kortade arbetstiden – ökade lönsamheten

Personalen på Evolve Redovisning införde fyradagarsvecka genom att arbeta smartare. Med fokustid och kortare möten fick de mer gjort på jobbet – och mer fritid.
David Österberg Publicerad 3 februari 2026, kl 11:15
Personalen på Evolve Redovisning
Paulin Ramberg Cau, Louise Henricsson och Erica Wärmé Ekblom jobbar bara 35 timmar i veckan - men får ändå mer gjort. Anders Warne

Allt började på en mässa i Kista. En av föreläsarna var Anna-Carin Alderin, representant för organisationen 4 Day Week Sverige, som skulle prata om kortare arbetstid.

– Vi gick på föreläsningen mest för att konstatera att kortare arbetstid inte var något för oss eftersom det är svårt i en bransch som bygger på timdebitering. Men efter föreläsningen gick vi därifrån med känslan att det skulle vara fullt genomförbart, säger Erica Wärmé Ekblom, grundare och chef på redovisningsbyrån Evolve Redovisning i Bålsta.

I samma veva letade 4 Day week Sverige efter företag till en forskningsstudie om effekterna av kortare arbetstid. Medarbetarna på de deltagande företagen skulle sänka sin arbetstid till 80 procent av ordinarie tid, men behålla 100 procent av lönen. Studien skulle bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkades av förändringen.

Evolve redovisning blev ett av de deltagande företagen efter att samtliga medarbetare gett sitt godkännande. 

– För min del kände jag en stor nyfikenhet inför projektet. Det var spännande att se om det är möjligt att arbeta mer effektivt och få lika mycket gjort på kortare tid, säger Paulin Ramberg Cau, redovisningskonsult.

Hittade smartare sätt att jobba på

De började med en workshop för att tillsammans göra en genomlysning av arbetsplatsen.

Erica Wärmé Ekblom
Erica Wärmé Ekblom

– Hur arbetar vi här? Hur gör vi saker? Vad kan vi förbättra? Vad vill våra kunder ha av oss? Hur kan vi göra arbetet mer enhetligt? Det viktiga är att analysera verksamheten, att upptäcka var man ödslar tid på arbete som inte ger värde. Man kan inte bara plocka bort en dag och hoppas på det bästa, säger Erica Wärmé Eklblom.

Tillsammans bestämde de sig för att införa fokustid under förmiddagarna. De åtta medarbetarna sitter i öppet landskap på två våningar och då är det lätt att störa med småprat eller med en jobbfråga. Under fokustiden gällde koncentrerat arbete under tystnad.

De kom också överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen.

– Gör man det hamnar man lätt i att mejlen styr ens arbetsdag, i stället för att fokusera på det som man hade planerat att göra, säger Erica Wärmé Ekblom.

Möten skulle hållas efter lunch och hållas så korta som möjligt. Alla möten skulle ha en tydlig agenda och bara de som verkligen behövde vara med på mötet skulle kallas. 

Fick mer gjort på kortare tid

Från den 1 januari förra året och sex månader framåt införde de fyradagarsvecka och jobbade måndag till torsdag. Efter ett par månader bemannade de kontoret med en medarbetare på fredagar, men gick till slut över till ett schema med rullande jour för fredagarna för att säkerställa att exempelvis brådskande mejl besvarades.

Vi kom överens om att inte öppna mejlen direkt på morgonen

   

Och resultatet? Över förväntan. De nya arbetssätten gjorde att de fick mer gjort på jobbet, trots att de arbetade färre timmar. Det innebar också mer tid till fritid och större chans till återhämtning.

– Jag har haft en tendens att krascha, att inte palla trycket på jobbet. Men 2025 är enda året som jag inte har gjort det. Jobbet har blivit lugnare och jag orkar mer på fritiden. Med det här sättet att arbeta blev arbetet väldigt planerat och strukturerat och man fick bra koll på vad man skulle göra under dagen, säger Louise Henricsson, redovisningskonsult.

Dessutom förbättrades företagets lönsamhet med åtta procent. Ökningen beror inte på företaget tog mer betalt utan på en minskning av den icke-debiterbara tiden.

”Hur många är produktiva på fredag klockan 17?”

Forskningsstudien är över sedan ett drygt halvår, men Evolve Redovisning fortsätter med kortare arbetstider - fast något längre än under försöket. Nu jobbar alla 35 timmar i veckan.

Tror ni att alla företag kan korta arbetstiden?

– Modellen med att hitta smartare arbetssätt passar alla företag, men det är kanske svårare att korta arbetstiden i vissa branscher. Men jag tror att man på många företag ändå inte orkar jobba effektivt i 40 timmar. Hur många är egentligen produktiva fram till klockan 17 en fredag? Säger Erica Wärmé Ekblom.