Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobbar för att hinna jobba

Två av fem tjänstemän vobbar i stället för att vabba när barnen är sjuka. De flesta gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar Unionens årliga undersökning om vabb och vobb.
Linnea Andersson Publicerad 1 februari 2016, kl 07:46
Colourbox
Många privatanställda tjänstemän jobbar hemifrån när barnen är sjuka för att hinna med sina arbetsuppgifter. Colourbox

Februari har fått öknamnet vabruari eftersom vabbandet är rekordhögt så här års. Men i takt med att arbetslivet blir alltmer flexibelt har det blivit vanligare att vobba, det vill säga jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sitt sjuka barn, i stället för att vabba.

Enligt Unionens vobb-undersökning för 2016 brukar 40 procent av tjänstemän i privat sektor alltid eller ofta vobba i stället för att vabba, vilket är en ökning från 2015.

Martin Linder, Unionens förbundsordförande, tror att ökningen framför allt beror på att möjligheten att jobba på distans ökar och därmed även möjligheten att vobba i stället för att vabba. Nio av tio i undersökningen svarar att de helt eller delvis kan utföra sitt arbete utanför jobbet.

– Det är säkert så att vi har en viss eftersläpning i att reglera på vilket sätt man ska kunna vara frånvarande i olika situationer och vilka krav på tillgänglighet som verksamheten kan ställa på en, säger Martin Linder.

Hela 73 procent av dem som jobbar hemifrån när barnen är sjuka gör det för att hinna med sina arbetsuppgifter. Nästan lika många uppger att det är för att de inte har någon kollega att lämna över sina arbetsuppgifter till.

– Det är inte så att det är uttalade krav. Det handlar snarare om att det finns situationer där man tycker att det passar att jobba hemifrån på sina egna villkor. Ganska många säger att de skulle vilja slippa vobba men deras arbetsuppgifter ligger kvar när de kommer tillbaka om de inte löser det på egen hand.

– Att vobba ska vara en möjlighet och inte ett tvång.

För att komma till rätta med problemet tror Martin Linder att det är viktigt att få igång en diskussion på arbetsplatsen om hur man ska förhålla sig till varandra när någon är borta från jobbet. Dessutom behövs en mer strukturerad diskussion mellan Unionen och arbetsgivaren.

– Att människor som är anställda på ett företag har barn är naturligt och att de barnen ibland blir sjuka är inget oförutsett utan något man kan planera för. Det gäller att få till en mer mogen och realistisk situation om hur vi ska göra när någon är hemma med sjuka barn.

Enligt Unionen är det viktigt att ta fram riktlinjer och rutiner för vad som förväntas av en i samband med frånvaro. Till exempel hur arbetsuppgifter ska skötas när någon anställd är borta från jobbet eller hur tillgänglig man kan kräva att en person ska vara.

Trots att de flesta som är gifta eller sambos uppger att de försöker turas om att vara hemma när barnet är sjukt är det vanligare att det är mammorna som vabbar. Bland dem som har en partner som vabbar mer än en själv säger de flesta att det är av ekonomiska skäl eller på grund av arbetsbelastning. På tredje plats kommer möjligheten att kunna jobba hemifrån.

Undersökningen visar att det är ännu vanligare bland chefer att välja vobb framför vabb. Dessutom är chefer sämre på att dela vabbandet och vobbandet med sina partners än icke-chefer.

Martin Linder poängterar att även chefer behöver kunna vara borta från jobbet och ha någon att lasta över ansvar och arbetsuppgifter på.

Så hur gör Unionens förbundsordförande själv när barnen är sjuka?

– Jag har ganska små barn och att barnen blir sjuka är något jag lever med. Det är bara att konstatera att i en sådan roll som jag har är det väldigt svårt att göra sig otillgänglig eller att helt koppla bort jobbet. Å andra sidan har man som förbundsordförande i Unionen förmånen att ha väldigt många som kan hoppa in och göra uppgifter åt en, så jag har nog bättre förutsättningar för avlastning än man har som mellan- eller gruppchef med väldigt mycket ansvar på ett företag.

Vobb & vabb

Vobba – att jobba hemifrån med bibehållen lön samtidigt som man vårdar sjukt barn.

Vabba – hemma från jobbet (utan att jobba) för vård av sjukt barn med ersättning från Försäkringskassan.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Frågorna har ställts till tjänstemän inom privat sektor, med barn i åldrarna noll till elva år, under november och december förra året. Totalt omfattar undersökningen 2 046 intervjuer.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.