Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Var fjärde rekordpensionär tänker flytta utomlands

Cirka 300 000 av de blivande pensionärer som växte upp på 60-talet är säkra på att de ska bosätta sig utomlands efter pensionsdagen. Målet är framför allt varmare länder i Europa.
Publicerad
"Rekordgenerationen" (födda 1945-54) är en stor grupp som snart går i pension. "Pensionär" är för dem någon som är minst 80 år och skröplig. Åren dessförinnan vill de förverkliga sina drömmar. I det är resor en viktig ingrediens. En annan är barn och barnbarn. Inte att avlasta dem i deras vardag utan att låta barnbarnen följa med på någon av resorna.
Förtroendet för den svenska välfärdsstaten har sjunkit kraftigt sedan föregående undersökning för fem år sedan. Nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade tror att den sociala tryggheten kommer att försämras och pensionerna sänkas.
Rekordgenerationen kan under vissa förutsättningar tänka sig att arbeta efter 65: att de får lägre skatt och får arbeta deltid. De som planerar att flytta utomlands är både hög- och låginkomsttagare. Den som mantalsskriver sig i till exempel Frankrike och får sin pension utbetald där kommer undan med en skattesats på mellan 10 och 15 procent.
Studien har gjorts av undersökningsföretaget Kairos Future i samverkan med bland andra Försäkringskassan, Telia Sonera och Kommunal. Magnus Kempe är en av de ansvariga för studien:
Hur kommer Sveriges ekonomi att påverkas om innehållet i studien besannas?
- Det beror på hur länge pensionärerna stannar utomlands. Det som främst kommer att påverkas är konsumtionen.
Vet ni om de som svarade på frågorna redan har bostad i ett annat land?
- Över fyra procent av dem har det.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.