Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tjänstemän förväntas jobba övertid

På två år har övertiden ökat med sju procent. Men bland unga män har den stigit med hela 51 procent, visar siffror från SCB. TCO:s arbetstidsexpert Mats Essemyr menar att många tjänstemän jobbar övertid på permanent basis.
Publicerad
En Sifundersökning från 2003 visade att ungefär var fjärde sifare hade avtalat bort sin övertidsersättning. Mats Essemyr misstänker att andelen är högre i dag.
- Enligt många klubbar jag har pratat med är det mer regel än undantag. Det skulle inte förvåna mig om över 50 procent av Sifs medlemmar har gjort det.
I regel får den som går med på att inte ersättas för sitt övertidsarbete en veckas extra semester och möjligen ett lönepåslag. Sif har varnat för att gå med på sådana uppgörelser.
- Oftast blir det ett negativt netto. Man jobbar mer övertid än den där veckan är värd, säger Mats Essemyr.
Han anser att industritjänstemännen blir hårdare drabbade av det ökade övertidsuttaget.
- Arbetarna jobbar ofta i lag, så det blir mer ordnad övertid. Jag upplever att industritjänstemännen jobbar övertid på mer permanent basis. Arbetsgivarna räknar med det.
Samtidigt anser många som har gått med på att avtala bort övertidsersättningen att det har varit en bra affär för dem. Inte bara har de fått extra semester, utan upplever också att de lättare kan styra över sitt arbete.
- Jo, det kan ge en bättre flexibel förläggning av arbetstiden. Men den stora vinsten ligger nog hos arbetsgivarna som kan få folk att jobba mer och på andra arbetstider, säger Mats Essemyr.
2003 uppgav 45 procent av sifarna att de jobbade mer än 50 timmar övertid per år, 14 procent mer än 151 timmar. Bara 17 procent uppgav att de aldrig jobbade över. Hur det ser ut i dag finns det inga siffror på.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.