En Sifundersökning från 2003 visade att ungefär var fjärde sifare hade avtalat bort sin övertidsersättning. Mats Essemyr misstänker att andelen är högre i dag.
- Enligt många klubbar jag har pratat med är det mer regel än undantag. Det skulle inte förvåna mig om över 50 procent av Sifs medlemmar har gjort det.
I regel får den som går med på att inte ersättas för sitt övertidsarbete en veckas extra semester och möjligen ett lönepåslag. Sif har varnat för att gå med på sådana uppgörelser.
- Oftast blir det ett negativt netto. Man jobbar mer övertid än den där veckan är värd, säger Mats Essemyr.
Han anser att industritjänstemännen blir hårdare drabbade av det ökade övertidsuttaget.
- Arbetarna jobbar ofta i lag, så det blir mer ordnad övertid. Jag upplever att industritjänstemännen jobbar övertid på mer permanent basis. Arbetsgivarna räknar med det.
Samtidigt anser många som har gått med på att avtala bort övertidsersättningen att det har varit en bra affär för dem. Inte bara har de fått extra semester, utan upplever också att de lättare kan styra över sitt arbete.
- Jo, det kan ge en bättre flexibel förläggning av arbetstiden. Men den stora vinsten ligger nog hos arbetsgivarna som kan få folk att jobba mer och på andra arbetstider, säger Mats Essemyr.
2003 uppgav 45 procent av sifarna att de jobbade mer än 50 timmar övertid per år, 14 procent mer än 151 timmar. Bara 17 procent uppgav att de aldrig jobbade över. Hur det ser ut i dag finns det inga siffror på.

LINDA SVENSSON