Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb här för att stanna

Allt fler tjänstemän väljer att jobba samtidigt som de är hemma för vård av barn. Och vobbandet är här för att stanna. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Lina Friberg Publicerad
Kvinna vid köksbord med bärbar dator. Hon arbetar. På golvet ett barn som är hemma och leker samtidigt som mamman arbetar.
Varannan tjänsteman uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba. Foto: Pontus Lindahl/TT.

Att vobba innebär att du är hemma med sjukt barn samtidigt som du jobbar med lön från din arbetsgivare. Trenden uppstod för några år sedan bland yrken där det fungerar att jobba hemifrån och ökade stort under pandemin.

– Utökade möjligheter till att arbeta hemifrån har gjort det lättare att vobba för en stor grupp tjänstemän, men barnets behov av omsorg ska styra, inte arbetsgivarens krav, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.

Både vobb och vab ökar

Även vabbandet har ökat i Sverige de senaste åren enligt statistik från Försäkringskassan, främst under pandemin. Men även under 2022 ökade vabbandet.

 Enligt myndigheten är det svårt att veta exakt vad det senaste årets ökning beror på.

– Kanske handlar det om att föräldrar som arbetat hemifrån under pandemin nu ska vara tillbaka på sina jobb. Det kan också handla om förändrade attityder, det är inte längre okej att skicka iväg snoriga barn till förskolan, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Varannan tjänsteman vobbar

Unionens mätning visar att även vobbandet fortsätter att öka. Varannan tjänstemän uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba.
Endast en procent vobbar mindre än tidigare.

Att såväl vabbandet som vobbandet ökar betyder att antalet dagar som vi är hemma med sjukt barn är högre än någonsin.

Tjänstemännen i Unionens undersökning svarar likt Försäkringskassan att ändrade attityder kan vara en tänkbar förklaring till ökningen av både vobb och vab.

Drygt varannan tjänsteman i Unionens mätning svarade att skol- och förskolepersonalen gör hårdare bedömningar nu än innan pandemin. Även sju av tio föräldrar svarar att de själva gör hårdare bedömningar numera.

– Här är det viktigt att man på arbetsplatsen vågar prata om hur man kan hitta lösningar. På så sätt undviks onödig frånvaro, stress och oro både i rollen som medarbetare och förälder, säger Martin Linder.

Tydligare rutiner behövs

Nästan sju av tio undersökningsdeltagare tycker att vobbandet fungerar bra i år. Förra året var den siffran fem av tio.
Årets mätning visar även att tjänstemännen, i högre grad än tidigare, upplever att det från arbetsgivarens sida finns en förståelse för att arbetsdagen ser annorlunda ut när man vobbar.

Undersökningen visar också att majoriteten av arbetsplatserna, i åtminstone någon utsträckning, har rutiner för att hantera oplanerad korttidsfrånvaro som vab. Samtidigt uppger hälften av tjänstemännen att det inte finns någon som tar hand om deras arbetsuppgifter när de vabbar.

– Här finns en motsättning. Det är glädjande att många uppger att arbetsgivare har regler och rutiner på plats. Samtidigt är rutinerna kanske inte tillräckligt bra eller tillräckligt tydliga, säger Martin Linder.

Inget krav att vobba

Han fortsätter:

– Trots att ett ökat hemarbete har gjort det lättare att vobba är det fortfarande en lagstadgad rätt att kunna vabba om man behöver det. Det är arbetsgivarens ansvar att hitta lösningar. Ingen ska känna sig tvingad att vobba, poängterar Martin Linder.


Fotnot: Artikeln är skriven av en vobbande reporter. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.