Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobb här för att stanna

Allt fler tjänstemän väljer att jobba samtidigt som de är hemma för vård av barn. Och vobbandet är här för att stanna. Det visar en ny undersökning från Unionen.
Lina Friberg Publicerad 3 februari 2023, kl 13:43
Kvinna vid köksbord med bärbar dator. Hon arbetar. På golvet ett barn som är hemma och leker samtidigt som mamman arbetar.
Varannan tjänsteman uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba. Foto: Pontus Lindahl/TT.

Att vobba innebär att du är hemma med sjukt barn samtidigt som du jobbar med lön från din arbetsgivare. Trenden uppstod för några år sedan bland yrken där det fungerar att jobba hemifrån och ökade stort under pandemin.

– Utökade möjligheter till att arbeta hemifrån har gjort det lättare att vobba för en stor grupp tjänstemän, men barnets behov av omsorg ska styra, inte arbetsgivarens krav, säger Martin Linder, ordförande i Unionen.

Både vobb och vab ökar

Även vabbandet har ökat i Sverige de senaste åren enligt statistik från Försäkringskassan, främst under pandemin. Men även under 2022 ökade vabbandet.

 Enligt myndigheten är det svårt att veta exakt vad det senaste årets ökning beror på.

– Kanske handlar det om att föräldrar som arbetat hemifrån under pandemin nu ska vara tillbaka på sina jobb. Det kan också handla om förändrade attityder, det är inte längre okej att skicka iväg snoriga barn till förskolan, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.

Varannan tjänsteman vobbar

Unionens mätning visar att även vobbandet fortsätter att öka. Varannan tjänstemän uppger att hemarbete gör att de vobbar, i stället för att vabba.
Endast en procent vobbar mindre än tidigare.

Att såväl vabbandet som vobbandet ökar betyder att antalet dagar som vi är hemma med sjukt barn är högre än någonsin.

Tjänstemännen i Unionens undersökning svarar likt Försäkringskassan att ändrade attityder kan vara en tänkbar förklaring till ökningen av både vobb och vab.

Drygt varannan tjänsteman i Unionens mätning svarade att skol- och förskolepersonalen gör hårdare bedömningar nu än innan pandemin. Även sju av tio föräldrar svarar att de själva gör hårdare bedömningar numera.

– Här är det viktigt att man på arbetsplatsen vågar prata om hur man kan hitta lösningar. På så sätt undviks onödig frånvaro, stress och oro både i rollen som medarbetare och förälder, säger Martin Linder.

Tydligare rutiner behövs

Nästan sju av tio undersökningsdeltagare tycker att vobbandet fungerar bra i år. Förra året var den siffran fem av tio.
Årets mätning visar även att tjänstemännen, i högre grad än tidigare, upplever att det från arbetsgivarens sida finns en förståelse för att arbetsdagen ser annorlunda ut när man vobbar.

Undersökningen visar också att majoriteten av arbetsplatserna, i åtminstone någon utsträckning, har rutiner för att hantera oplanerad korttidsfrånvaro som vab. Samtidigt uppger hälften av tjänstemännen att det inte finns någon som tar hand om deras arbetsuppgifter när de vabbar.

– Här finns en motsättning. Det är glädjande att många uppger att arbetsgivare har regler och rutiner på plats. Samtidigt är rutinerna kanske inte tillräckligt bra eller tillräckligt tydliga, säger Martin Linder.

Inget krav att vobba

Han fortsätter:

– Trots att ett ökat hemarbete har gjort det lättare att vobba är det fortfarande en lagstadgad rätt att kunna vabba om man behöver det. Det är arbetsgivarens ansvar att hitta lösningar. Ingen ska känna sig tvingad att vobba, poängterar Martin Linder.


Fotnot: Artikeln är skriven av en vobbande reporter. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Så lyckas ni med fyradagarsvecka

Det går utmärkt att korta arbetstiden – men det gäller att förbereda sig noggrant. Med effektiva möten och smarta arbetssätt har Altitude Meetings minskat både arbetsveckan och stressen.
David Österberg Publicerad 30 maj 2024, kl 06:05
Arbetstidsförkortning utan produktionsbortfall. På bilden personer med flexibel arbetstid på kontor.
Fyradagarsvecka - hur lyckas man med det? Effektiva möten och smarta arbetssätt är några av nycklarna till att klara av kortare arbetstid utan produktivitetsförluster. Foto: Colourbox.
Yasemin Arhan Modéer
Yasemin Arhan Modéer

Yasemin Arhan Modéer grundade sitt mötesföretag för nio år sedan. Redan då fanns tanken på kortare arbetstid. Förra året läste hon om de internationella försök som gjorts med fyradagarsvecka. Ungefär samtidigt träffade hon Anna-Carin Alderin, Sveriges representant för organisationen 4 Day Week Global.

– Då kände jag: ”It’s a sign!” Till en början var mina medarbetare skeptiska, men vi löste det tillsammans – och det är avgörande. Ska man korta arbetstiden måste man göra det genom att kollektivt komma fram till hur man ska göra det. Alla blev snabbt engagerade. Det finns ju en tydlig morot här: om vi kan få det att fungera blir det mer ledig tid för återhämtning.

Forskningsstudie om fyradagarsvecka

Just nu testar Altitude Meetings 32-timmarsvecka varannan vecka. Från augusti ingår de i en forskningsstudie om fyradagarsvecka och då ska arbetstiden förmodligen ner ytterligare.

– Om medarbetarna får mer tid till återhämtning och blir mindre stressade kan jag garantera att de blir gladare och kreativare och kan leverera på en högre nivå. Chefens uppgift är inte att peta i timmar utan att utan att skapa förutsättningar som gör det möjligt att må bra och göra ett bra jobb.

Bra kommunikation är en avgörande faktor för att kortare arbetstid ska fungera. En annan effektiva möten.

– Alltför många chefer kallar slentrianmässigt alla medarbetare till alla möten, som gärna är två timmar långa utan paus. Våra möten är max 45 minuter och vi ställer alltid krav på en tydlig agenda, oavsett om det är ett internt eller externt möte. Och vi har aldrig möten som leder till andra möten.

"Kortare arbetstid gör oss gladare"

De 14 medarbetarna använder också olika tekniker för att arbeta effektivt. Det kan till exempel handla om hur man använder kalendern eller metoder för att behålla fokus.

– Vi kan redan se positiva förändringar: vi är gladare, mindre stressade, effektivare. Jag tror också att man ska vara medveten om att det inte går att backa när man väl har satt det här i rullning.

Varje medarbetare får själv bestämma på vilket sätt arbetstiden kortas. Någon föredrar kanske två halvdagar, en annan att få sova längre på morgonen, en tredje en ledig heldag.

– Men det är viktigt att tiden går till återhämtning. Tanken är inte att småbarnsföräldrar ska hålla barnen hemma från förskolan.

 

Kan fyradagarsvecka passa er?

Cathrine Walfridsson, HR-chef Narva Communications.

– Vi är en kommunikationsbyrå med högt ställda ambitioner när det gäller tillgänglighet för våra kunder. Våra projektledare, rådgivare och kreatörer behöver finnas på plats när våra kunder frågar efter oss. Jag tror därför inte att fyradagarsveckan skulle passa vår verksamhet, inte ännu i alla fall.

Caroline Lind, vd på Sandqvist. 

– Vi har haft fyradagarsvecka i drygt ett år. Trots ett utmanande år med en tuff marknad, har vi arbetat smartare med fullt engagemang och arbetsglädje. Arbetstidsförkortningen fortsätter utan att vara permanent och kommer kontinuerligt att utvärderas. Ökat engagemang och välbefinnande är vår motivation då vi tror på att må bra, prestera bra.

Alexandra Rolland Hogenfält, vd på Scanmarine.

– Under högsäsong skulle det bli en utmaning för oss att gå ner till en fyradagarsvecka utan att det påverkade våra leveranser. Den arbetstid som skulle försvinna vid en eventuell arbetstidsförkortning behöver i så fall ersättas i form av fler arbetstimmar för att kunna säkerhetsställa deadlines och kvalité.