Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tidsstölderna på jobbet ökar

Läser du månne detta på arbetstid? Fast du egentligen borde skriva en offert eller ringa ett säljsamtal? Du är inte ensam. Enligt en amerikansk studie slösar nio av tio anställda tiden på annat än arbete – oftast genom att surfa på nätet.
Johanna Rovira Publicerad
Jessica Gow/TT
Hallå där! Sitter du och surfar på icke arbetsrelaterade sajter nu igen? Nåja, du kan väl alltid kalla det omvärldsbevakning. Jessica Gow/TT

Tidsödandet på jobbet har ökat med 20 procent sedan förra året visar undersökningen som är gjord av sajten salary.com. En tredjedel av de tillfrågade nöjer sig med att pyssla med privata saker en halvtimme om dagen och lika många tar en timme till annat än arbetsuppgifterna, men två procent erkänner att de ägnar fem timmar av arbetsdagen - eller mer - åt annat än jobbet.

Mer än hälften av deltagarna i studien hävdar att de slösar arbetstid eftersom korta raster faktiskt ökar produktiviteten. En femtedel har tristess som förklaring till varför de sysslar med annat än jobbet och åtta procent menar att de helt enkelt inte har lust eller anledning att jobba. Sju procent gör det för att de är missnöjda med sina jobb och två procent för att deras lön suger, visar undersökningen.

Internet och de sociala medierna är de största tidstjuvarna på jobbet. Google står för 24 procent av tidsstölden med Facebook tätt i hälarna. Linkedin kommer trea med 14 procent följt av Yahoo (7%) samt Amazon, YouTube och sportsajten ESPN på två procent vardera.

Men all tid i cyberrymden är faktiskt inte tidsstöld. Att läsa Kollega kan till exempel betraktas som ren kompetensutveckling. 27 procent av de tillfrågade i den amerikanska studien uppgav att de använder de sociala medierna i sitt dagliga arbete.

Lika många har överhuvudtaget inte tillgång till icke-arbetsrelaterade websidor på jobbet eftersom deras arbetsgivare har blockerat dem.  Åtta procent av deltagarna menar att de skulle sluta på en arbetsplats där arbetsgivarna har rigida IT-policys som inte tillåter privatsurfning och nästan dubbelt så många skulle åtminstone tveka att ta jobb på en arbetsplats som blockerar websidor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland