Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du ut mest lediga dagar av 2015

De senaste åren har varit bra arbetstagarår då flera röda dagar infallit på vardagar. Under kommande år minskar de lediga dagarna, men misströsta inte. Är du strategisk och ute i god tid finns det chans att förlänga ledigheten i samband med röda dagar även under 2015.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Så här får du ut den mesta ledigheten av 2015. Janerik Henriksson/TT

I år är 249 dagar arbetsdagar. Nästa gång vi får ett år med så få arbetsdagar dröjer ända till 2025. Under nästa år får vi två dagar färre ledigt och 2016 försvinner ytterligare en ledig dag.

Tack vare att julen i år är förlagd onsdag till fredag och nyårshelgen på onsdag och torsdag, är det möjligt att få en lång julvila genom att bara ta några dagar ledigt. Har du dessutom en arbetsgivare som bjuder på klämdagar är det ännu mer förmånligt för dig som medarbetare.

Efter att jul, nyår och trettondagen är förbi får vi streta på ändå fram till påskan. I år infaller påsken vecka 14 under aprils inledande dagar.

Första maj är förlagd på en fredag, vilket tyvärr betyder att det inte blir någon klämdag i samband med majs intågande men åtminstone en ledig dag.

Kristi himmelsfärd är på en torsdag, närmare bestämt den 14 maj. En god idé är därför att begära ledigt även fredag den 15:e (om din arbetsgivare inte redan bjuder på den klämdagen) för att få en ledig långhelg.

Nationaldagen den 6:e juni är dessvärre på en lördag och ger därför inga möjligheter till extra ledighet. I många kollektivavtal kompenseras du som arbetstagare om nationaldagen infaller på en lördag eller söndag. Vissa avtal ger en extra ledig dag medan andra har ändrade ob-tillägg.

Julen 2015 förskjuts en dag jämfört med i år och julafton infaller därmed på en torsdag. Så även nyårsafton.

Röda dagar 2015:

1 januari (Nyårsdagen)
6 januari (Trettondag jul)
3 april (Långfredagen)
6 april (Annandag påsk)
1 maj
14 maj (Kristi Himmelsfärdsdag)
19 juni (Midsommarafton)
24 december (Julafton)
25 december (Juldagen)
31 december (Nyårsafton)

Antal arbetsdagar år för år:
2012: 250
2013: 250
2014: 249
2015: 251
2016: 253
2017: 251
2018: 250
2019: 250
2020: 252
2021: 253
2022: 253
2023: 251
2024: 251
2025: 249

Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.