Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du ut mest lediga dagar av 2015

De senaste åren har varit bra arbetstagarår då flera röda dagar infallit på vardagar. Under kommande år minskar de lediga dagarna, men misströsta inte. Är du strategisk och ute i god tid finns det chans att förlänga ledigheten i samband med röda dagar även under 2015.
Linnea Andersson Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Så här får du ut den mesta ledigheten av 2015. Janerik Henriksson/TT

I år är 249 dagar arbetsdagar. Nästa gång vi får ett år med så få arbetsdagar dröjer ända till 2025. Under nästa år får vi två dagar färre ledigt och 2016 försvinner ytterligare en ledig dag.

Tack vare att julen i år är förlagd onsdag till fredag och nyårshelgen på onsdag och torsdag, är det möjligt att få en lång julvila genom att bara ta några dagar ledigt. Har du dessutom en arbetsgivare som bjuder på klämdagar är det ännu mer förmånligt för dig som medarbetare.

Efter att jul, nyår och trettondagen är förbi får vi streta på ändå fram till påskan. I år infaller påsken vecka 14 under aprils inledande dagar.

Första maj är förlagd på en fredag, vilket tyvärr betyder att det inte blir någon klämdag i samband med majs intågande men åtminstone en ledig dag.

Kristi himmelsfärd är på en torsdag, närmare bestämt den 14 maj. En god idé är därför att begära ledigt även fredag den 15:e (om din arbetsgivare inte redan bjuder på den klämdagen) för att få en ledig långhelg.

Nationaldagen den 6:e juni är dessvärre på en lördag och ger därför inga möjligheter till extra ledighet. I många kollektivavtal kompenseras du som arbetstagare om nationaldagen infaller på en lördag eller söndag. Vissa avtal ger en extra ledig dag medan andra har ändrade ob-tillägg.

Julen 2015 förskjuts en dag jämfört med i år och julafton infaller därmed på en torsdag. Så även nyårsafton.

Röda dagar 2015:

1 januari (Nyårsdagen)
6 januari (Trettondag jul)
3 april (Långfredagen)
6 april (Annandag påsk)
1 maj
14 maj (Kristi Himmelsfärdsdag)
19 juni (Midsommarafton)
24 december (Julafton)
25 december (Juldagen)
31 december (Nyårsafton)

Antal arbetsdagar år för år:
2012: 250
2013: 250
2014: 249
2015: 251
2016: 253
2017: 251
2018: 250
2019: 250
2020: 252
2021: 253
2022: 253
2023: 251
2024: 251
2025: 249

Statistiska centralbyrån/Konjunkturinstitutet (TT)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.