Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du en mobilfri jul

En mobillåda är kanske en bra julklapp. Ännu bättre är en arbetsgivare som ser till att du får vara ledig när du ska vara ledig.
– Julledighet ska vara tid då den anställda kan koppla bort jobbkrav, säger Annica Hedbrant, på Unionen.
David Österberg Publicerad
Colourbox, Anders Wiklund/TT
Drömmer du om en av- och nedkopplad jul framför brasan? Colourbox, Anders Wiklund/TT

I dag, onsdag, presenterades årets julklapp av Handelns utredningsinstitut, HUI. Det blev en mobillåda. I den ska man lägga sin telefon ”under de tider på dagen man vill lägga ifrån sig mobilen för att i stället läsa en bok, sova eller umgås med familjen”, enligt HUI.

Men en låda hjälper knappast den som har en arbetsgivare som kräver ständig tillgänglighet. Då är risken stor att man tillbringar julen med Aladdinasken i ena handen och mobilen i den andra. Men så får det inte vara, enligt Annica Hedbrant, arbetsmiljöexpert på Unionen.

– Julledighet ska vara tid då den anställda kan koppla bort jobbkrav, återhämta sig från arbetet och fokusera på de relationer, aktiviteter och sammanhang som finns utanför jobbet, säger hon.

Ansvaret vilar arbetsgivaren som ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. I det ingår att se över arbetsbelastning och arbetstid.

– Ingen ska behöva känna att arbetsbördan måste hanteras under ledighet, för att den annars blir ohanterlig.

Läs mer: Nära hälften läser jobbmejl på ledig tid

Det är också viktigt att arbetsgivaren tydligt talar om för medarbetarna att ledighet innebär just ledighet. Om man upplever att man inte hinner med sitt arbete ska chefen hjälpa till att prioritera och sortera.

Problemet med det gränslösa arbetslivet finns förstås även i andra länder. I Frankrike finns därför sedan några år en lag som tvingar arbetsgivare att se till att medarbetarna kopplar bort jobbet när de är lediga. Och alla arbetsplatser med fler än 50 anställda måste ha en tillgänglighetspolicy.

Läs mer: Fransmän har rätt att strunta i jobbmejl

På tyska Volkswagen finns ett system som blockerar mejl som skickas efter arbetstid – och släpper fram det dagen därpå. Chefer på BMW får inte mejla anställda som slutat sin arbetsdag eller är lediga och på Daimler har man tagit det ett steg längre: den som har semester kan använda ett autosvar som talar om att man är ledig och att mejlet kommer att raderas.

Läs mer: Mobilen påverkar oss mer än vi tror

Så ger du dina anställda en fridfull jul

  • Organisera arbetet så att lediga medarbetare kan vara lediga på riktigt.
  • Kommunicera att ledighet betyder just ledighet.
  • Kom ihåg chefer och ledares återhämtning.

OCH DET KAN DU SOM ANSTÄLLD GÖRA

  • Se över dina arbetsuppgifter och kommunicera med din chef.
  • Ställ in autosvar och möjliga hänvisningar.
  • Sök tydlighet och stöd hos din chef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland