Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rivstart för friåret

Det finns ett stort intresse för friåret i de tolv kommuner som ingår i regeringens försöksprojekt. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) har kommunerna redan fått in fler ansökningar än det finns pengar till.
Publicerad
Den 1 februari inleds försöket med friåret som ska pågå till och med 2004.
Erbjudandet gäller den som har sin arbetsplats i Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås eller Åmål.
Om man vill ta ett friår anmäler man sitt intresse hos arbetsförmedlingen. En förutsättning för ledigheten är arbetsgivarens godkännande och att en arbetslös person kan vikariera.
Den ledige får en ersättning motsvarande 85 procent av a-kassan och den vikarierande ska ha en avtalsenlig lön.
Regeringen har avsatt 65 miljoner kronor per år till försöket. Det räcker till mellan 1 000 och 2 000 personer varje år, beroende på den anställdes lön och den ersättning som vikarien ska ha.
Holger Hammar, på Ams, tror inte någon som vill ta ett friår behöver avstå på grund av penningbrist:
- Vi vet ännu inte vad som händer om pengarna tar slut. Men eftersom det blir svårt att hitta vikarier till alla, så är det nog ändå ingen risk för att pengarna ska ta slut, säger Holger Hammar.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.