Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Rivstart för friåret

Det finns ett stort intresse för friåret i de tolv kommuner som ingår i regeringens försöksprojekt. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) har kommunerna redan fått in fler ansökningar än det finns pengar till.
Publicerad
Den 1 februari inleds försöket med friåret som ska pågå till och med 2004.
Erbjudandet gäller den som har sin arbetsplats i Botkyrka, Gällivare, Göteborg, Hultsfred, Hällefors, Katrineholm, Landskrona, Lund, Piteå, Strömsund, Västerås eller Åmål.
Om man vill ta ett friår anmäler man sitt intresse hos arbetsförmedlingen. En förutsättning för ledigheten är arbetsgivarens godkännande och att en arbetslös person kan vikariera.
Den ledige får en ersättning motsvarande 85 procent av a-kassan och den vikarierande ska ha en avtalsenlig lön.
Regeringen har avsatt 65 miljoner kronor per år till försöket. Det räcker till mellan 1 000 och 2 000 personer varje år, beroende på den anställdes lön och den ersättning som vikarien ska ha.
Holger Hammar, på Ams, tror inte någon som vill ta ett friår behöver avstå på grund av penningbrist:
- Vi vet ännu inte vad som händer om pengarna tar slut. Men eftersom det blir svårt att hitta vikarier till alla, så är det nog ändå ingen risk för att pengarna ska ta slut, säger Holger Hammar.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.