Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Permitterade tvingas jobba heltid

Arbeta heltid, annars blir du uppsagd. Det beskedet har flera permitterade Unionenmedlemmar fått av sina arbetsgivare. Nu rustar Tillväxtverket för att stoppa företag som utnyttjar systemet med statligt korttidsstöd.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Unionen får dagligen samtal från medlemmar som förväntas jobba heltid trots att de omfattas av korttidsavtal. Shutterstock

Korttidsavtal innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid samtidigt som staten täcker en stor del av lönekostnaden. Men nu kommer signaler från flera fackförbund om företag som utnyttjar det statliga stödet.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Unionens medlemsrådgivning får dagligen samtal från medlemmar som förväntas arbeta 100 procent hos arbetsgivare som beviljats korttidsstöd.

– Man blir ju förbannad när man hör det, stödet är till för att rädda företag, det är minst sagt upprörande, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, och fortsätter:

– För oss som tror på systemet med korttidavtal är det viktigt att säkerställa att det inte missbrukas. Konsekvensen kan annars bli att tilltron och legitimiteten för modellen skadas.

Ett exempel är ”Anna” som arbetar på ett stort svenskt företag inom handeln. Under flera år har hon haft en hög arbetsbelastning, men nu har hon permitterats på 60 procent. Arbetsgivaren har dock inte plockat bort några arbetsuppgifter – i stället förväntas Anna och hennes kollegor fortsätta arbeta precis som förut.

Exakt hur många fall av fusk det rör sig om har Unionen ingen statistik på i nuläget men enligt Martin Wästfelt är det relativt få.

– Man måste ha lite proportioner, vi har haft drygt 10 000 lokala förhandlingar om korttidsavtal. Men vi tar signalerna på stort allvar. Vi känner inte till omfattningen men vår gissning är att det är störst risk för missbruk på arbetsplatser utan kollektivavtal eftersom pressen då är större på individen.

Vad gör Unionen när en medlem rapporterar om att hen måste jobba mer än korttidsavtalet anger?
– Vi för en dialog med Tillväxtverket och undersöker om det rör sig om missbruk eller om det i stället kan handla om hur man förlagt arbetstiden. Det kan till exempel vara så att arbetsgivaren vill att man arbetar mer en vecka och mindre en annan.

Om det visar sig att en arbetsgivare har fuskat kan Unionen säga upp korttidsavtalet.

– Då är den yttersta påtryckningsmöjligheten vi har att: först omförhandla avtalet, går inte det så kan vi säga upp det, säger Martin Wästfelt.

Hittills har Tillväxtverket beviljat statligt stöd för korttidsarbete för mer än 200 000 anställda. För att upptäcka fusk och bedrägerier har myndigheten tillsatt en specialgrupp som ägnar sig åt att granska de tips man får in från privatpersoner och fackliga organisationer.

För att klara arbetet har Tillväxtverket lånat in ett hundratal handläggare från Skatteverket. Hur många ärenden gruppen hittills har granskat vill avdelningschefen Tim Brooks inte avslöja.

– Vi har fått ett antal tips och vi agerar på dem. Men jag vill inte gå in i detalj på hur vi arbetar, det är många som är intresserade av att veta det, säger han.

Om utredningen indikerar ett misstänkt bedrägeri gör Tillväxtverket en polisanmälan och stödet krävs tillbaka.

– Vår prioritering nummer ett är att den här stödformen ska ge effekt, alltså att företagen ska kunna behålla sin kompetens och undvika varsel. Prioritering nummer två är att begränsa fusk och bedrägerier. Vi är medvetna om att det innebär en viss risk att betala ut pengar i förskott och jobbar därför väldigt aktivt på fusk- och bedrägerifronten, säger Tim Brooks.

Förväntar sig din arbetsgivare att du ska jobba heltid trots att du omfattas av ett korttidsavtal? Hör av dig till Kollegas reporter Ola Rennstam.

Tips!

Om din arbetsgivare ber dig arbeta mer än vad korttidsavtalet anger – kontakta ditt fackförbund eller Tillväxtverket.

Hittills har Tillväxtverket fått in 40 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete och stöd har beviljats för fler än 200 000 anställda över hela Sverige.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

De reser i arbetet – betalar med sin fritid

Fälttekniker i telekombranschen får inte lön för restid till och från sina uppdrag – i stället får de offra sin fritid. Det vill Unionen ändra på.
Ola Rennstam Publicerad 20 mars 2025, kl 13:05
Restid inte arbetstid. Fältteknikerna Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde.
Fältteknikerna Marcus Olsson och Nicklas Nordin i Östersund på väg ut på uppdrag i arbetsgivarens bil. De får ingen lön för restiden ut på uppdrag eftersom det inte räknas som arbetstid. Unionen kräver att det ändras och att teknikerna ges tillräcklig tid för vila och återhämtning. Foto: Linnea Vesterlund.

AVTAL 2025
Mil efter mil. Ofta på dåliga och hala vägar. Fältteknikerna Nicklas Nordin och Marcus Olsson jobbar på telekombolaget Eltel i Östersund och har hela Jämtland och Härjedalen som uppdragsområde. Deras jobb är att reparera eller installera fiber vid nätverksstationer.

– Det kan röra sig som om upp mot två timmar bakom ratten – enkel väg. Det blir verkligen långa dagar, det är jobbigt särskilt som förälder att man är borta mycket från familjen, säger Nicklas Nordin.

”Rimligt att ha full lön för den tid vi reser”

Man skulle kunna tro att den som åker ut på ett uppdrag på arbetsgivarens initiativ och i företagets fordon gör det på arbetstid och med full lön. Men för fälttekniker i telekombranschen är det inte riktigt så, i stället sker bilresorna till stor del på teknikernas fritid. Som kompensation får de så kallad restidsersättning, som utgör en bråkdel av deras ordinarie timlön.

– Om jag har tre timmars restid fram och tillbaka får jag två timmars restidsersättning och en timma lön. Det känns inte jätteroligt att ta två timmar av min fritid och få en tredjedel betalt för tiden, säger Marcus Olsson.

Kollegan Nicklas Nordin instämmer:

– Det vore rimligt att ha full lön för den tid vi reser. Jag kan ha viss förståelse för att det kan vara svårt ekonomiskt för bolaget när vi har så långa avstånd. Men de borde åtminstone kunna höja vår restidsersättning, säger han.

För kort dygnsvila efter långa resor

Att resorna till och från arbetet vid IT-anläggningarna ute i skog och mark inte räknas som arbetstid får även konsekvenser för fältteknikernas dygnsvila. Vilan börjar nämligen räknas när arbetspasset är slut – det vill säga ute i fält. Tiden när teknikerna sitter bakom ratten och avverkar bilfärden hem räknas in i vilotiden.

– Att köra bil efter en hel arbetsdag ger absolut ingen vila eller återhämtning, man är ofta ganska mosig då efter all problemlösning. Vår dygnsvila borde rimligen inledas när man är hemma igen, i synnerhet då man jobbat natt efter ett ordinarie arbetspass, säger Marcus Olsson.

Fältteknikerna kallas ofta ut för att jobba natt – efter en hel arbetsdag. Efter att ha kommit hem framåt småtimmarna är det svårt att jobba som vanligt dagen därpå, berättar Marcus Olsson.

– Ibland får jag fyra timmars sömn efter ett nattpass innan jag ska upp och jobba igen. För att få möjlighet att vila ut ordentligt dagen efter måste jag använda min intjänade komptid och det känns inte så himla bra.

”Den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil ska uppbära lön”

Unionenklubben på Eltel har åtskilliga gånger tagit upp fältteknikernas situation med arbetsgivaren. Genom lokala överenskommelser har facket lyckats få till ersättning vid restid, men klubbordförande Björn Tallberg håller med fältteknikerna om att ersättningsnivån är för låg och allra helst borde vara i form av lön.

– Det är en viktig princip att den som är på uppdrag i arbetsgivarens bil är i tjänst och ska uppbära lön, säger han.

Trötta förare fara i trafiken

De långa bilresorna påverkar också trafiksäkerheten. Marcus och Nicklas berättar att de på grund av trötthet ibland är tvungna att stanna vid vägkanten. Björn Tallberg betonar vikten av att få till ett bättre skydd för dem som har långa resor så att de får ett hållbart arbetsliv och tillräcklig återhämtning.

Björn Tallberg

– Det här handlar om en liten grupp lojala medarbetare som offrar sin fritid för arbetsgivaren. Trafiksäkerheten är en annan jätteviktig aspekt här och att få tillräcklig dygnsvila för våra medlemmar.

Klubben har samtidigt förståelse för att arbetsgivaren måste tänka på lönsamheten och menar att den återhållsamma restidsersättningen är ett sätt för bolaget att få ihop affären.

– Det råder hård konkurrens i vår bransch och marginalerna är små. Om villkoren ska kunna förbättras måste det ske i de centrala kollektivavtalen så att de blir lika för alla telekomföretag, säger Björn Tallberg.

Unionen: "Resor ska räknas som arbetstid"

Förbundet driver frågan centralt om rätten till ostörd fritid gentemot arbetsgivarorganisationen Tech Sverige. I årets avtalsrörelse kräver Unionen att restiden ska räknas in i den sammanlagda veckoarbetstiden, ett krav som man även drev i förra avtalsrörelsen utan att lyckas få arbetsgivarsidan på telekom att ändra sig. 

Ia Hamn

– Det förekommer mycket restid i branschen, tid som ligger utanför den ordinarie arbetstiden och som inkräktar på våra medlemmars fritid. Vi vill se stärkta regler kring arbetstid och restid kopplat till ett socialt liv. Alltså att arbetsgivaren är skyldig att planera in återhämtning och se till att det går att förena arbete med familj och fritid, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen. 

Enligt Unionen har områdena som fältteknikerna ska täcka blivit större på senare år varpå de måste resa allt längre sträckor.

– Om du reser långt fem dagar i veckan ökar arbetsmiljörisker som att man somnar bakom ratten eller skadar sig i arbetet. Det ger verkligen inte vila och återhämtning under tiden man reser, säger Ia Hamn.

En del arbetsgivare menar att återhämtningen oftast löser sig lokalt med förstående chefer, men enligt Unionen är det inget hållbart argument.

– Vi vill att det ska vara samma förutsättningar, oavsett var man jobbar. Att våra medlemmar får återhämtning ska inte hänga på att man har en schyst chef.

Unionens krav inom Telekomavtalet

  • Löneökningar 4,2 %
  • Avsättning till arbetstidsförkortning. 
  • Rätt till ostörd fritid genom stärkta regler för arbetstid och restid.

Unionen har cirka 9 000 medlemmar i telekombranschen.

Arbetsgivarna vill inte kommentera

Varken Eltel eller Tech Sverige vill ställa upp på en intervju och svara på Kollegas frågor om fältteknikernas arbetsvillkor. I en skriftlig kommentar svarar Tech Sveriges förhandlingschef Einar Humlin:

“Vi har en pågående dialog med våra motparter och ser vikten av en god balans i arbetslivet, där frågor som restid och återhämtning är en del av helheten. Detta hanteras inom ramen för gällande regelverk och kollektivavtal. Vi kommenterar dock inte specifika krav under pågående förhandlingar.”

Vad räknas som restid?

  • Om du ska arbeta på ett annat ställe än din ordinarie arbetsplats och behöver resa dit utanför din ordinarie arbetstid så kallas tiden som går åt till själva resan för restid. I det inkluderas väntetider mellan till exempel bussar och flyg samt vid tågbyten och liknande.
  • Restid utanför din ordinarie arbetstid räknas som huvudregel inte som arbetstid. Om du däremot reser under din ordinarie arbetstid, så betraktas det som arbetstid.
  • Om du har rätt till restidsersättning är det viktigt att ha koll på vilka timmar som räknas som restid.
  • Läs mer om restid här.

KÄLLA: Unionen