
Korttidsavtal innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid samtidigt som staten täcker en stor del av lönekostnaden. Men nu kommer signaler från flera fackförbund om företag som utnyttjar det statliga stödet.
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete
Unionens medlemsrådgivning får dagligen samtal från medlemmar som förväntas arbeta 100 procent hos arbetsgivare som beviljats korttidsstöd.
– Man blir ju förbannad när man hör det, stödet är till för att rädda företag, det är minst sagt upprörande, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, och fortsätter:
– För oss som tror på systemet med korttidavtal är det viktigt att säkerställa att det inte missbrukas. Konsekvensen kan annars bli att tilltron och legitimiteten för modellen skadas.
Ett exempel är ”Anna” som arbetar på ett stort svenskt företag inom handeln. Under flera år har hon haft en hög arbetsbelastning, men nu har hon permitterats på 60 procent. Arbetsgivaren har dock inte plockat bort några arbetsuppgifter – i stället förväntas Anna och hennes kollegor fortsätta arbeta precis som förut.
Exakt hur många fall av fusk det rör sig om har Unionen ingen statistik på i nuläget men enligt Martin Wästfelt är det relativt få.
– Man måste ha lite proportioner, vi har haft drygt 10 000 lokala förhandlingar om korttidsavtal. Men vi tar signalerna på stort allvar. Vi känner inte till omfattningen men vår gissning är att det är störst risk för missbruk på arbetsplatser utan kollektivavtal eftersom pressen då är större på individen.
Vad gör Unionen när en medlem rapporterar om att hen måste jobba mer än korttidsavtalet anger?
– Vi för en dialog med Tillväxtverket och undersöker om det rör sig om missbruk eller om det i stället kan handla om hur man förlagt arbetstiden. Det kan till exempel vara så att arbetsgivaren vill att man arbetar mer en vecka och mindre en annan.
Om det visar sig att en arbetsgivare har fuskat kan Unionen säga upp korttidsavtalet.
– Då är den yttersta påtryckningsmöjligheten vi har att: först omförhandla avtalet, går inte det så kan vi säga upp det, säger Martin Wästfelt.
Hittills har Tillväxtverket beviljat statligt stöd för korttidsarbete för mer än 200 000 anställda. För att upptäcka fusk och bedrägerier har myndigheten tillsatt en specialgrupp som ägnar sig åt att granska de tips man får in från privatpersoner och fackliga organisationer.
För att klara arbetet har Tillväxtverket lånat in ett hundratal handläggare från Skatteverket. Hur många ärenden gruppen hittills har granskat vill avdelningschefen Tim Brooks inte avslöja.
– Vi har fått ett antal tips och vi agerar på dem. Men jag vill inte gå in i detalj på hur vi arbetar, det är många som är intresserade av att veta det, säger han.
Om utredningen indikerar ett misstänkt bedrägeri gör Tillväxtverket en polisanmälan och stödet krävs tillbaka.
– Vår prioritering nummer ett är att den här stödformen ska ge effekt, alltså att företagen ska kunna behålla sin kompetens och undvika varsel. Prioritering nummer två är att begränsa fusk och bedrägerier. Vi är medvetna om att det innebär en viss risk att betala ut pengar i förskott och jobbar därför väldigt aktivt på fusk- och bedrägerifronten, säger Tim Brooks.
Förväntar sig din arbetsgivare att du ska jobba heltid trots att du omfattas av ett korttidsavtal? Hör av dig till Kollegas reporter Ola Rennstam.
Tips!
Om din arbetsgivare ber dig arbeta mer än vad korttidsavtalet anger – kontakta ditt fackförbund eller Tillväxtverket.
Hittills har Tillväxtverket fått in 40 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete och stöd har beviljats för fler än 200 000 anställda över hela Sverige.