Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Permitterade tvingas jobba heltid

Arbeta heltid, annars blir du uppsagd. Det beskedet har flera permitterade Unionenmedlemmar fått av sina arbetsgivare. Nu rustar Tillväxtverket för att stoppa företag som utnyttjar systemet med statligt korttidsstöd.
Ola Rennstam Publicerad 23 april 2020, kl 11:16
Shutterstock
Unionen får dagligen samtal från medlemmar som förväntas jobba heltid trots att de omfattas av korttidsavtal. Shutterstock

Korttidsavtal innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid samtidigt som staten täcker en stor del av lönekostnaden. Men nu kommer signaler från flera fackförbund om företag som utnyttjar det statliga stödet.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

Unionens medlemsrådgivning får dagligen samtal från medlemmar som förväntas arbeta 100 procent hos arbetsgivare som beviljats korttidsstöd.

– Man blir ju förbannad när man hör det, stödet är till för att rädda företag, det är minst sagt upprörande, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, och fortsätter:

– För oss som tror på systemet med korttidavtal är det viktigt att säkerställa att det inte missbrukas. Konsekvensen kan annars bli att tilltron och legitimiteten för modellen skadas.

Ett exempel är ”Anna” som arbetar på ett stort svenskt företag inom handeln. Under flera år har hon haft en hög arbetsbelastning, men nu har hon permitterats på 60 procent. Arbetsgivaren har dock inte plockat bort några arbetsuppgifter – i stället förväntas Anna och hennes kollegor fortsätta arbeta precis som förut.

Exakt hur många fall av fusk det rör sig om har Unionen ingen statistik på i nuläget men enligt Martin Wästfelt är det relativt få.

– Man måste ha lite proportioner, vi har haft drygt 10 000 lokala förhandlingar om korttidsavtal. Men vi tar signalerna på stort allvar. Vi känner inte till omfattningen men vår gissning är att det är störst risk för missbruk på arbetsplatser utan kollektivavtal eftersom pressen då är större på individen.

Vad gör Unionen när en medlem rapporterar om att hen måste jobba mer än korttidsavtalet anger?
– Vi för en dialog med Tillväxtverket och undersöker om det rör sig om missbruk eller om det i stället kan handla om hur man förlagt arbetstiden. Det kan till exempel vara så att arbetsgivaren vill att man arbetar mer en vecka och mindre en annan.

Om det visar sig att en arbetsgivare har fuskat kan Unionen säga upp korttidsavtalet.

– Då är den yttersta påtryckningsmöjligheten vi har att: först omförhandla avtalet, går inte det så kan vi säga upp det, säger Martin Wästfelt.

Hittills har Tillväxtverket beviljat statligt stöd för korttidsarbete för mer än 200 000 anställda. För att upptäcka fusk och bedrägerier har myndigheten tillsatt en specialgrupp som ägnar sig åt att granska de tips man får in från privatpersoner och fackliga organisationer.

För att klara arbetet har Tillväxtverket lånat in ett hundratal handläggare från Skatteverket. Hur många ärenden gruppen hittills har granskat vill avdelningschefen Tim Brooks inte avslöja.

– Vi har fått ett antal tips och vi agerar på dem. Men jag vill inte gå in i detalj på hur vi arbetar, det är många som är intresserade av att veta det, säger han.

Om utredningen indikerar ett misstänkt bedrägeri gör Tillväxtverket en polisanmälan och stödet krävs tillbaka.

– Vår prioritering nummer ett är att den här stödformen ska ge effekt, alltså att företagen ska kunna behålla sin kompetens och undvika varsel. Prioritering nummer två är att begränsa fusk och bedrägerier. Vi är medvetna om att det innebär en viss risk att betala ut pengar i förskott och jobbar därför väldigt aktivt på fusk- och bedrägerifronten, säger Tim Brooks.

Förväntar sig din arbetsgivare att du ska jobba heltid trots att du omfattas av ett korttidsavtal? Hör av dig till Kollegas reporter Ola Rennstam.

Tips!

Om din arbetsgivare ber dig arbeta mer än vad korttidsavtalet anger – kontakta ditt fackförbund eller Tillväxtverket.

Hittills har Tillväxtverket fått in 40 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete och stöd har beviljats för fler än 200 000 anställda över hela Sverige.

Arbetstid

Arbetstid: Hur mycket måste vi jobba?

Jobba, jobba, jo-o-bba. Det blir, för många av oss, en rejäl dos arbetstimmar per vecka, månad och år. Men hur stor är arbetstiden och hur är arbetstiden reglerad?
Oscar Broström Publicerad 19 oktober 2022, kl 08:33
Kvinna tittar på armbandsuret.
Hur många timmar är det kvar av arbetsdagen? Det beror på. Din arbetstid kan variera beroende på kollektivavtal. Foto: Shutterstock

Hur många timmar i veckan?

Enligt arbetstidslagen ska ordinarie arbetstid per vecka vara högst 40 timmar. I många kollektivavtal finns överenskommelser om kortare arbetstid, till exempel 37,5 timmar per vecka.

Utöver det reglerar arbetstidslagen även hur mycket vila du som arbetstagare ska få. Alla anställda ska få minst elva timmars vila mellan varje arbetspass, samt ha 36 timmars sammanhängande vila varje vecka.

Vad innebär flextid?

Att ha flextid innebär – i de flesta fall – att du har möjlighet att styra när du jobbar, så länge du på totalen gör dina timmar.

Det kan exempelvis innebära att du börjar och slutar tidigare vissa dagar. Det kan också innebära att du jobbar mindre vissa dagar eller veckor, för att sedan ta igen det andra dagar och veckor. Oftast finns det ett tydligt ramverk att förhålla sig till, det vill säga när och hur du kan använda din flextid.

Vad är förtroendearbetstid?

Förtroendearbetstid, eller bara förtroendetid, innebär att arbetsgivaren inte kräver eller kontrollerar att du arbetar av hela din avtalade arbetstid. Det finns i stället en överenskommelse om att du gör det arbete som din tjänst kräver, hellre än att du arbetar precis åtta timmar per dag. Där det finns förtroendearbetstid har ofta övertid avtalats bort.

Vad räknas som övertid?

Övertid innebär all arbetstid som överstiger din ordinarie arbetstid (vid heltidsarbete). Enligt lag får du högst arbeta 48 övertidstimmar per vecka under fyra veckor, 50 övertidstimmar på en kalendermånad eller 200 timmar övertidstimmar på ett kalenderår.

I regel innehåller Unionens kollektivavtal ett tak på 150 övertidstimmar per kalenderår.

Om du är deltidsanställd och jobbar mer än dina kontrakterade timmar räknas det som mertid. Ersättning för mertid är ofta reglerad i kollektivavtal.

Obekväm arbetstid (förskjuten arbetstid)

Kvällar, nätter och helger räknas som obekväm arbetstid – eller förskjuten arbetstid i Unionens kollektivavtal. Om du arbetar under obekväm arbetstid ska du i regel få en ersättning för det, ofta kallad OB-ersättning. Hur stor ersättning du får är reglerat i ditt kollektivavtal.

Räknas lunch som arbetstid?

Nej, lunch räknas inte som arbetstid. Om du däremot har måltidsuppehåll, i stället för lunchrast, räknas det som en del av arbetstiden.

Kommer sex timmars arbetsdag införas?

Sedan 1919 har Sverige haft åtta timmars arbetsdag (och från 1973 har vi arbetat fem dagar i veckan). Någon arbetstidsförkortning sedan dess har inte införts, åtminstone inte rent juridiskt.

Sex timmars arbetsdag har föreslagits, diskuterats och testats, men det finns inget stöd för en sådan reform i riksdagen. Av riksdagspartierna är det endast Vänsterpartiet som förordar sex timmars arbetsdag. Miljöpartiet vill sänka arbetstiden, men specificerar inte med hur mycket.

Hur många timmar per arbetsliv?

Det är så klart individuellt men räknat på 40 timmar per vecka blir arbetstiden per år 2 080 timmar. Om du arbetar i 40 år blir antalet arbetstimmar 83 200. Föregående mening är fullkomligt oviktigt vetande.