Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Övertidskrav på bilbesiktningen

Sedan monopolet försvann 2010 har konkurrensen hårdnat inom bilbesiktningen. För personalen på Besikta har det inneburit en vår fylld av beordrad övertid.
Anton Andersson Publicerad
Malin Hoelstad
Besiktningstekniker Annelie Lund kontrollerar en bilar på bilbesiktningen i Rissne (som dock inte har med företaget i texten att göra). Malin Hoelstad

Problemet med övertidsuttag inom bilbesiktningsbranschen är välkänt. Även innan avregleringen 2010 var våren en period på året då den beordrade över­tiden på sina ställen ökade rejält.

Nu slår personalen på det sydsvenska besiktningsföretaget Besikta larm: I mars månad gick företagets ledning ut och krävde övertidsarbete på samtliga 66 besiktningsstationer.

– Jag är utan barnomsorg vissa dagar då man har krävt att jag ska arbeta över, efter min schemalagda arbetstid. Och det gör man utan att ens lyssna på sina arbetstagare, säger en källa till Kollega.

Enligt Bengt Andersson, Unionens klubbordförande på Besikta, är man inom företaget rädda för att tappa kunder om man inte erbjuder tider sena kvällar.

– Är det frivilligt så är det en sak, men att beordra övertid är något nytt. Att tvinga människor som har barntillsyn att jobba kan vara avtalsbrott, säger Bengt Andersson.

Samtidigt talas det internt övertalighet, och tidigare i år ska omkring 15 provanställda tekniker ha sagts upp från företaget.

– Man säger att vi är för många. Men det är inget som vi märker av ute på golvet. Tvärtom, säger Bengt Andersson.

Trots att personalen vittnar om övertidsarbete som ett återkommande problem menar Besikta själva att det handlar om en engångsföreteelse.

– Vi var tvungna att göra detta i mars eftersom det lyste rött i bokningssystemen på i princip samtliga stationer. Vi försöker normalt att parera med frivillighet, men här behövde vi agera snabbt för att inte tappa kunder, säger Nicklas Margård, vd på Besikta.

Enligt arbetstidslagen ska beordrad övertid endast användas vid akuta lägen som inte kan förutses.
Hade ni inte kunnat förutse den här situationen?

– Det rörde sig om ett tillfälle där vi behövde hjälpas åt. Vi beaktar lagen. Jag kan inte säga hur det kommer att se ut fram­över med sjukdomar och mamma­ledighet och så vidare, men vår ambition är att detta inte ska inträffa igen.

Att Besikta internt pratar om övertalighet, eller att man nyligen sagt upp provanställda, förnekas av Nicklas Margård. Han har heller inte mött någon större oro från personalen i samband med beordringarna.

– En person har vänt sig till mig. Men jag förstår nu att det har varit flera medarbetare som oroat sig och det ska vi naturligtvis bemöta så gott vi kan. Vi har dock haft goda samtal med de fackliga parterna och det kommer vi  att fortsätta med.

En rundringning visar att de två största konkurrenterna, Opus och Bilprovningen, i dagsläget inte har några problem med övertid.              

Prövades i AD 2009

Unionen har tidigare kritiserat branschen för att alltför lätt­vindigt använda övertid. 2009, när Bilprovningen fortfarande var i monopolställning, drev man frågan i Arbetsdomstolen.

Enligt Unionen var företaget väl medvetet om att det varje vår återkom en arbetstopp och ansåg därför att övertidsarbete kunde undvikas genom planering.

AD dömde dock till arbetsgiv­arens fördel. Dels ansåg man att det var svårt att veta exakt när arbetstoppen skulle inträffa, dels menade man att övertiden i det fall som prövades inte varit betyd­ande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland