Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Morgontrötta förlorar på att flexa

Många företag är positiva till flexibla arbetstider för sina anställda. Men chefer ser ofta på de morgontrötta som lata jämfört med de morgonpigga, även om de jobbar precis lika många timmar. Det visar ny forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Vissa personer är mer trögstartade än andra på dagarna. Men hör du till de morgontrötta riskerar du att ses som lat av chefen. Colourbox

Flexibla arbetstider blir allt vanligare och är en lösning som ofta lyfts fram som en hjälp för medarbetare att få ihop arbetslivet med familjelivet och andra åtaganden, eller att slippa pendla under rusningstid.

Men trots att dagens teknik gör det möjligt för företag att låta medarbetare jobba på distans eller välja när arbetsdagen börjar och slutar, hänger inte synen på de som väljer att flexa med tekniken.

Medarbetare som väljer att starta arbetsdagen senare riskerar att sabba sina karriärmöjligheter på grund av hur de uppfattas av sina överordnade. Det skriver South China Morning Post och hänvisar till tre separata studier som genomförts av forskare på Washington University.

Enligt forskningen ogillar chefer på företag med flexibla arbetstider ofta medarbetare som börjar jobba senare på dagen eftersom de förknippar den sena ankomsten med låg arbetsmoral. De som släntrar in först fram på förmiddagen klassas därför som lägre presterande jämfört med de morgonpigga, trots att båda grupperna jobbar lika många timmar och är lika produktiva.

Särskilt drabbad är den som kommer in sent men som har en chef som börjar jobba tidigt, medan en chef som jobbar sena kvällar inte ser på de morgontrötta som lika opålitliga och lågpresterande.

Studien tog hänsyn till demografiska skillnader som ålder, härkomst och kön för att utesluta att individuella skillnader påverkade resultaten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.