Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mari-Ann Krantz kallar arbetstidsutspel provokation

Längre arbetstid men samma lön. Efter ett nytt avtal på Daimler Chrysler i Tyskland har svenska företagsledare fått vittring på en förnyad debatt om konkurrenskraft. Sifs ordförande kallar det en maktdemonstration.<br />
Publicerad
Tidigare i veckan kom fack och ledning på Daimler Chrysler i Tyskland fram till ett nytt avtal som innebär att de anställda behåller sin lön, men jobbar fem timmar mer i veckan. Sten Jakobsson, ABB Sveriges vd, hakade snabbt på och menade att även svenska arbetstider borde ses över. I en intervju i Sveriges Radios Ekot framhöll han de svenska ledighetslagarna, till exempel semesterlagen och lagen om föräldraledighet, som de mest generösa i världen.
- Det är en gammal arbetsgivarsynpunkt. Det är bra att det kommer i dagen, så att gemene man får upp ögonen för hur våra företagsledare resonerar, säger Thord Wedin, Sifs klubbordförande på ABB i Västerås.
Även Scanias vd Leif Östling och Volvos personaldirektör Kjell Svensson har synpunkter på hur man ska göra för att bli mer kostnadseffektiv. Till Dagens Industri säger Leif Östling:
- Vi jobbar för lite i det här landet. Vi behöver jobba 40 till 45 timmar och ha betydligt färre människor i understöd eller sjukskrivna för att klara konkurrensen och välfärden.
Sifs förbundsordförande Mari-Ann Krantz håller inte med.
- Det är enbart provocerande från både Sten Jakobssons och Leif Östlings sida. Det är inte fråga om att hitta någon ny genial idé. Vi måste jobba vidare med det vi har. Behövs det till exempel ytterligare kapital? Har personalen den kompetens som krävs? Dessutom måste vi skapa en arbetsmiljö så att folk orkar med och klarar av att jobba till 65.
Volvos personaldirektör talar om att öka flexibiliteten och vill ha 40 timmars arbetsvecka och större frihet att förlägga arbetstiden när som helst på dygnet.
- Arbetsgivaren har redan i dag all den flexibilitet som kan krävas av tjänstemännen. Vi har oerhört stora övertidsuttag. Vad vi behöver är att sätta oss ned och diskutera mer konstruktivt vad vi kan göra för att bli mer kostnadseffektiva, säger Mari-Ann Krantz.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.