Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lagen når inte önskat resultat

Begränsningsreglerna i a-kassan har inte skapat fler heltidsjobb. Det menar forskaren Hanna Pettersson, och varnar för att fler riskerar att fastna i deltidsjobb.<br />
Publicerad
På Arbetslivsinstitutets uppdrag har Hanna Pettersson vid Lunds universitet studerat hur begränsningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen fungerar vad gäller deltidsarbetslöshet.
Den som har tvingats gå ned i arbetstid och därför drabbas av ett inkomstbortfall kan få utfyllnad av a-kassan under en ersättningsperiod, 360 dagar, förutsatt att personen har en tillsvidareanställning på deltid. Den som däremot har tidsbegränsad anställning på deltid kan få ersättning under längre tid. Lagstiftarens förhoppning var att arbetsgivaren, under hotet att den anställde säger upp sig, skulle erbjuda heltidsanställning.
- Det har inte fungerat på det sättet, säger Hanna Pettersson.
I februari i år var 72 000 personer inskrivna vid landets arbetsförmedlingar som deltidsarbetslösa och fick ersättning från a-kassan. Majoriteten var kvinnor. De branscher som domineras av deltidsarbete är vård, omsorg och handel.
- Det är ett problem att deltidsarbete anses som ett lämpligt jobb. Många fastnar i deltidsarbetslöshet.
Den som har en deltidsanställning prioriteras sällan av arbetsförmedlingen, även om han eller hon anser sig behöva ett heltidsarbete för att klara sin försörjning. Den som säger upp sig slipper visserligen karenstiden i a-kassan, men det är få som föredrar att inte jobba alls.
Regeringen tillsatte förra året en utredning som ska undersöka hur en lagstiftning om heltidsarbete skulle kunna se ut.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.