Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Lagen når inte önskat resultat

Begränsningsreglerna i a-kassan har inte skapat fler heltidsjobb. Det menar forskaren Hanna Pettersson, och varnar för att fler riskerar att fastna i deltidsjobb.<br />
Publicerad
På Arbetslivsinstitutets uppdrag har Hanna Pettersson vid Lunds universitet studerat hur begränsningsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen fungerar vad gäller deltidsarbetslöshet.
Den som har tvingats gå ned i arbetstid och därför drabbas av ett inkomstbortfall kan få utfyllnad av a-kassan under en ersättningsperiod, 360 dagar, förutsatt att personen har en tillsvidareanställning på deltid. Den som däremot har tidsbegränsad anställning på deltid kan få ersättning under längre tid. Lagstiftarens förhoppning var att arbetsgivaren, under hotet att den anställde säger upp sig, skulle erbjuda heltidsanställning.
- Det har inte fungerat på det sättet, säger Hanna Pettersson.
I februari i år var 72 000 personer inskrivna vid landets arbetsförmedlingar som deltidsarbetslösa och fick ersättning från a-kassan. Majoriteten var kvinnor. De branscher som domineras av deltidsarbete är vård, omsorg och handel.
- Det är ett problem att deltidsarbete anses som ett lämpligt jobb. Många fastnar i deltidsarbetslöshet.
Den som har en deltidsanställning prioriteras sällan av arbetsförmedlingen, även om han eller hon anser sig behöva ett heltidsarbete för att klara sin försörjning. Den som säger upp sig slipper visserligen karenstiden i a-kassan, men det är få som föredrar att inte jobba alls.
Regeringen tillsatte förra året en utredning som ska undersöka hur en lagstiftning om heltidsarbete skulle kunna se ut.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.