Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kortare arbetstid genom lag eller avtal

Arbetstidsförkortning hanteras numera i regel av arbetsmarknadens parter. Men det finns inga hinder för lagstiftaren att träda in. Det menar Kurt Eriksson, chefsjurist på Medlingsinstitutet.
Publicerad
På uppdrag av arbetstidskommittén har Kurt Eriksson skrivit en rapport om läget nu och förr i fråga om arbetstidsförkortning.
- Jag kan inte se att de argument som lagstiftaren framförde förut för att lagstifta om arbetstidsförkortning, som välfärd och hälsoaspekter, håller nu när parterna skött frågan så länge, säger Kurt Eriksson.
Därmed inte sagt att regeringen inte kan eller borde träda in om situationen på arbetsmarknaden blir skev.
- Det är ju så i dag att arbetstidsförkortning varit en fråga främst i industrin och på mansdominerade, högavlönade områden. Om kvinnoförbund i framtiden kräver men inte får arbetstidsförkortning kan regeringen agera i utjämningssyfte.
Skulle man lagvägen se till att alla får kortare arbetstid kan det uppstå konflikter, menar Kurt Eriksson. Det gäller de fall där arbetstagarna fått arbetstidsförkortning i utbyte mot att arbetsgivaren friare kan förlägga arbetstiden.
- Frågan om hur de ska kompenseras kan dyka upp.
Kurt Erikssons skrift Arbetstiden - lag eller avtal ingår i en skriftserie som beställts av arbetstidskommittén som ska komma med förslag till nya regler kring arbetstid och semester.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.