Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kort deadline - fördel för uppskjutare

Tittar du hellre på en härligt lång tv-serie, tar en joggingtur eller kollar vad som hänt i sociala medier än skriver den där rapporten som ska vara klar i morgon? Då är du långt ifrån ensam.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
"Jag ska bara ..." Illustration: Annelie Carlström

Ungefär en femtedel av jordens vuxna befolkning beräknas lida av uppskjutarbeteende, som med ett finare ord kallas prokrastinering.

Men lugn, det finns hjälp att få. Nya rön som presenterats i tidskriften Harvard Business Review visar att kortare tidsfrister gör det lättare att leverera i tid. Förklaringen är att vi är ute efter en snabb belöning.

– Med en kort deadline kan du snabbt se att du har fått någonting gjort. Och det är belönande att se resultatet av sina handlingar, säger Alexander Rozental, psykolog specialiserad på uppskjutarbeteende.

En deadline långt fram i tiden gör att en uppgift ofta upplevs som svårare än den faktiskt är och att mer tid än nödvändigt därför läggs ner på att lösa den.

Det finns också forskning som visar att arbetsuppgifter tenderar att utvidga sig så att de fyller den tid som finns tillgänglig.

Med en lång tidsfrist ökar också risken för att uppgiften förhalas och i värsta fall aldrig blir utförd.

– Har du bara en långsiktig deadline att förhålla dig till kommer du antagligen att göra något annat i stället för den huvudsakliga uppgiften, något som känns mer belönande i stunden – som att kolla mejlen, säger Alexander Rozental.

Han föreslår därför att omfattande uppgifter utförs i kortare tidsintervaller, och att varje del avslutas med en belöning, till exempel en fikapaus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.