Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Kort deadline - fördel för uppskjutare

Tittar du hellre på en härligt lång tv-serie, tar en joggingtur eller kollar vad som hänt i sociala medier än skriver den där rapporten som ska vara klar i morgon? Då är du långt ifrån ensam.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
"Jag ska bara ..." Illustration: Annelie Carlström

Ungefär en femtedel av jordens vuxna befolkning beräknas lida av uppskjutarbeteende, som med ett finare ord kallas prokrastinering.

Men lugn, det finns hjälp att få. Nya rön som presenterats i tidskriften Harvard Business Review visar att kortare tidsfrister gör det lättare att leverera i tid. Förklaringen är att vi är ute efter en snabb belöning.

– Med en kort deadline kan du snabbt se att du har fått någonting gjort. Och det är belönande att se resultatet av sina handlingar, säger Alexander Rozental, psykolog specialiserad på uppskjutarbeteende.

En deadline långt fram i tiden gör att en uppgift ofta upplevs som svårare än den faktiskt är och att mer tid än nödvändigt därför läggs ner på att lösa den.

Det finns också forskning som visar att arbetsuppgifter tenderar att utvidga sig så att de fyller den tid som finns tillgänglig.

Med en lång tidsfrist ökar också risken för att uppgiften förhalas och i värsta fall aldrig blir utförd.

– Har du bara en långsiktig deadline att förhålla dig till kommer du antagligen att göra något annat i stället för den huvudsakliga uppgiften, något som känns mer belönande i stunden – som att kolla mejlen, säger Alexander Rozental.

Han föreslår därför att omfattande uppgifter utförs i kortare tidsintervaller, och att varje del avslutas med en belöning, till exempel en fikapaus.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.