Arbetstidsförkortningar har varit vanliga i de centrala avtalen de senaste åren. Ett argument för förkortningarna har varit att många anställda arbetar så mycket att det är skadligt; med kortare arbetstid skulle sjukskrivningarna minska.
Det tar inte KI hänsyn till i sin senaste lönebildningsrapport.
- Sjukskrivningarna är ett komplext problem. Men tidigare har vår bedömning varit att det inte är arbetstiden som är den stora orsaken till dem, säger Henric Braconier, enhetschef på KI.
I rapporten varnas för att antalet arbetade timmar per invånare kommer att sjunka de kommande åren, framförallt på grund av att befolkningen åldras.
Färre arbetstimmar ger ett lägre BNP och minskat konsumtionsutrymme, påpekar KI som föreslår flera vägar för att öka den totala arbetsinsatsen. En är att förbättra integrationen för att fler utlandsfödda ska få jobb. Andra är att få bukt med sjukskrivningar, höja den genomsnittliga pensionsåldern och korta studietiderna. Ytterligare ett sätt är att undvika arbetstidsförkortningar.
- För individen spelar det kanske inte så stor roll om han får lönehöjning eller arbetstidsförkortning, däremot är det viktigt för samhällsekonomin, säger Henric Braconier.

NIKLAS HALLSTEDT