Arbetstid

Inget EU-beslut om arbetstiderna

Möjligheten att ställa sig utanför regeln om 48-timmars arbetsvecka kommer att finnas kvar. Men när undantaget ska kunna användas är inte EU:s ministrar överens om.<br />

Publicerad 9 december 2005, kl 12:00

Arbetslivsminister Hans Karlsson har redan tidigare aviserat att Sverige inte kommer att hålla fast vid kravet på att möjligheten till undantag från skyddsreglerna, så kallad opt out, förbjuds. När EU:s arbetsmarknadsministrar träffades i Bryssel lyckades man dock inte nå fram till en överenskommelse om ett nytt arbetstidsdirektiv.
I ett pressmeddelande säger Hans Karlsson att "sidorna har närmat sig varandra" och att diskussionen handlar om att definiera "hur länge och i vilka situationer" undantaget ska kunna användas.
Om möjligheten till undantag blir kvar kommer det att vara upp till länderna själva att avgöra om man vill ha modellen. Även om den svenska regeringen deklarerat att man inte vill ha den, fruktar man från fackligt håll att Sverige så småningom tvingas följa efter. När länder i Östeuropa inför opt out, kommer även Sverige att göra det av konkurrensskäl
- Det är bara en tidsfråga, säger TCO:s tidsexpert Mats Essemyr.

NIKLAS HALLSTEDT

Arbetstid

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.