Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Här var det sex timmars arbetsdag!

På företaget Brath jobbar alla anställda tre timmar på förmiddagen, fram till lunch, och sedan tre timmar på eftermiddagen. Arbetstiden är mellan nio och fyra.
– Vi har valt att inte ha någon flextid. Jag tycker inte om fria arbetstider, säger Magnus Bråth och skrattar.
Publicerad
Privat
Magnus Brath lockar kompetens med kortare arbetsdag. Privat

Ända från start har företaget Brath haft sex timmars arbetsdag med full lön. Produktiviteten är lika hög som hos företag där man jobbar åtta timmar, menar företagets grundare.

Vi startade ju från noll, så vi hade inget att jämföra med – men heller inget att förlora. Så säger Magnus Bråth, en av grundarna av Brath, ett konsultföretag som jobbar med sökmotoroptime­ring. Företaget föddes i januari 2013 i Örnsköldsvik och bestod då av två personer. I dag finns kontor även i Stockholm och man är 19 personer och två på väg in.

– Det var jag och min mamma som startade. Jag hade lämnat ett arbete i Stockholm där jag hade gått ner till 75 procent eftersom jag mådde bättre av det – jag var piggare och gladare. Och mamma var på väg att gå i pension. Vi ville helt enkelt prioritera ett anständigt och bra liv, berättar Magnus Bråth, som då var 37 år.

En av de stora fördelarna med sex timmars arbetsdag tycker han är att det övriga livet blir så mycket enklare. En timma till godo både på morgonen och på eftermiddagen gör stor skillnad.

Men det var inte bara ett bättre liv de båda ville ha. De ville också knyta de allra bästa i branschen till sitt företag. Att locka med sex timmars arbetsdag var ett sätt.

– Det är viktigt för oss att hitta den bästa personalen inom vårt område och se till att de vill stanna kvar. Och vi tappar inte personal, bland annat eftersom det är svårt att lämna när man vant sig vid att jobba två timmar mindre.

I början var det någon som ville börja tidigare på morgonen på sommaren för att kunna gå hem ännu tidigare och få en lång kväll, men företaget sa nej.

– Det är viktigt att vi lär av varandra om företaget ska bli bättre. Då behöver vi träffas sex timmar om dagen.

– Jag skulle vilja ge alla företag rådet att testa och inte vänta på att andra ska försöka. Fega företag finns inte om hundra år. Det är bara att pröva och se hur det går, avslutar Magnus Bråth.  

 

Marie Dahl
brev@kollega.se 

Andra med kortare arbetstid

  • Mekanikerna på Toyota center i Mölndal har sedan 2002 sex timmars arbetsdag. Resultatet har blivit färre sjukskrivningar och ökad vinst.
  • Norrländska konsultföretaget Brath har haft sex timmars arbetsdag sedan starten i januari 2013. Har vuxit från fyra anställda i Örnsköldsvik till 21 i Örnsköldsvik och Stockholm.
  • Frisyrverket i Kiruna är en frisörsalong som av hälsoskäl infört sex timmars arbetsdag.
  • Operationsavdelningen på Mölndals sjukhus testar i två år, sedan november 2014, sex timmars arbetsdag för narkos-, operations- och undersköterskor de dagar de jobbar på operation. Övriga dagar arbetar de åtta timmar.
  • Norrlands universitetssjukhus testar under 2015 sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på två avdelningar.
  • Svartedalens äldreboende i Göteborg testar sex timmars arbetsdag med bibehållen lön under 2015.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.  
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland